Jag blev oerhört upprörd över den arroganta inställning insändarskribenten Eruts (14/2) verkar ha till Vallaskogen och dess mångfald och hur viktigt det är att den finns.
Vallaskogen är en av de största donationerna i Sverige och den donerades med tanke på Linköpingsbornas rekreation.
Duktiga skogsavverkare/arbetare sköter skogen exemplariskt och de bevarar det genuina, stor eloge till dem och deras kunnande.
Vallaskogen är ett fantastiskt rekreationsområde, det är viktigt för hälsan att vistas i skog och mark och därför även samhällsekonomiskt eftersom många äldre går där. Det gör stor skillnad att gå i skogen jämfört med att gå på hårda trottoarer.
Förskolebarn och skolbarn har utflykter dit och får kunskap om skog och mark, vilket också är mycket värdefullt.
Jag har gått i Vallaskogen nästan dagligen från 1995 och möter alltid många olika människor gammal som ung och det blir bara fler som inser nödvändigheten att röra på sig.
Man cyklar, joggar, promenerar, orienterar, leker, grillar, man plockar svamp, blåbär och lingon, tipspromenader då hela familjer kommer. På vintern skidåkning och pulka i backarna. Det finns också uppgjorda ridvägar där man får möta ridande barn från Vallastallet.
På våren tittar hav av vitsippor, blåsippor och liljekonvaljer i backarna, det är magiskt.
Jag möter många hundägare i Vallaskogen och det är bra men om alla tar upp efter hunden vore det ännu bättre.
EK