Jag läste om Gull-Britt Roos (24/5) som nekas parkeringstillstånd trots att hon är rörelsehindrad. Jag blir så innerligt trött på dessa handläggare och beslutsfattare som alltid måste visa sin makt. När man haft turen att få ett arbete där man kan bestämma över andra människor njuter man då av att visa makt?
Inom vården är empati en ständig följeslagare, men tydligen inte inom annan verksamhet. Det kostar väl inte skattebetalarna en enda krona att ge ett parkeringstillstånd. Varför kan man inte försöka underlätta för människor som redan har det svårt?
Måste man göra det ännu svårare för människor i underläge?
Det vore trevligt att någon gång se att man försöker hjälpa i stället för att stjälpa. Visa för någon gångs skull lite empati för era medmänniskor.
I Persson