Kommentar till ”Så skapas rikedom och välstånd”, Patrik Strömer, 22/12.
Corren har på senare år anlitat marknadsliberaler som kolumnister, vilka med jämna mellanrum torgfört sina åsikter på tidningens ledarsida. Nu senast var det Patrik Strömer, som påstod att ”den som vill förbättra världen måste förstå den och hur den fungerar”. Underförstått anser han väl, att han förstår hur världen fungerar. Själv säger jag som Tage Danielsson: ”utan tvivel är man inte klok”.
”Vad händer med ett land där rikedomen ses som allas egendom” undrar Patrik Strömer. Men världens rikedom är långt ifrån allas tillgång, och snedfördelad rikedom medför inte välstånd för alla.
Enligt SCB:s förmögenhetsstatistik 2007 äger de 1 procent rikaste 40 procent av världen medan hälften av alla människor äger totalt 1 procent.
Enligt OECD är andelen fattiga betydligt högre i nyliberala länder som USA och England samtidigt som Sverige enligt samma källa är det land som ökat andelen fattiga mest.
Den offentliga sektorn i Sverige har varit det instrument som använts för att utjämna skillnaderna och orättvisorna i samhället, men på senare år har de flesta partierna i Sverige hävdat att den offentliga sektorn i Sverige måste bli mindre.
Pensionär