Trafikverkets besked för någon vecka sen kan inte tolkas på annat sätt än att Tjust- och Stångådalsbanan ska självdö. Verket föreslår att inga pengar frigörs för upprustning av banorna fram till 2029. Vart är vi på väg?
Men det är inte bara Trafikverket som motarbetar Stångådals- och Tjustbanorna utan det gör också Region Öst, Linköpings kommun och Östgötatrafiken. De har hindrat en utveckling av banorna och berörda kommuner. Kalmar län är mycket mera angelägna om att förbättra järnvägen. De har till och med bekostat ett spåravsnitt i Linköpings kommun.
Jag är egentligen inte förvånad över att Trafikverket agerar på detta sätt att gynna storstäderna. Mönstret går igen. Stockholm överkompenseras med 1,4 miljarder i ett kommunalt utjämningssystem på grund av att beräkningen är gjord på år 2010. Journalistiken lämnar småorter. Det planerade höghastighetståget gynnar i hög grad storstadsregionerna. Myndigheter som polis, försäkringskassa, arbetsförmedling, sjukvård och räddningstjänst koncentreras till städerna. Nu ska kvinnor lära sig att föda barn i bil som bor långt från förlossningsavdelningar.
Vi har ju länge haft en centralistisk politik i det här landet med socialdemokratin som lok. De andra partierna i riksdagen har knappast opponerat sig med kraft. Mitt eget miljöparti har heller inte utmärkt sig som landsbygdens försvarare. Makten har kommunicerat urbaniseringen som naturlag.
Till och med Centern som växte upp på landsbygden gick vilse på Stureplan. Torbjörn Fälldin var väl den siste politiker som stod för en decentraliserad politik.
Städerna har blivit sig själva nog, de har en protektionistisk hållning. Inser inte stadsborna hur mycket välstånd som landsbygden har försett och förser Sverige och städerna med. Det är naturresurser från skog, lantbruk, gruvor och inte minst med arbetskraft något som pågått sen 1800-talet. Tänk på att för några generationer sedan bodde era förfäder på landsbygden. Ni klarar er inte utan den. Det skulle vara förödande för Sverige om vi får en polarisering mellan stad och landsbygd. Landsbygden får inte förvandlas till en skräpgård. Då kommer missnöje och bitterhet gro vilket gynnar populistisk politik.
Landsbygdskommittén slutbetänkande kom i januari med flera bra förslag. Jag vill emellertid poängtera att det får inte bli en fråga om välgörenhet från staten sida utan det handlar i grund och botten om rättvisa.
Ett önskemål är att både statliga och regionala myndigheter vaknar upp och arbetar för en hållbar landsbygdsutveckling innan det är för sent, för marknaden driver på urbaniseringen.
Ni stadsbor är välkomna framöver till en förhoppningsvis levande landsbygd.