Har vårdboendet på Åleryd fått en korrekt beskrivning i lokala medier?
Under tiden oktober 2012–november 2013 hade en av våra vänner sitt boende på Åleryd. Vi besökte henne flera gånger per månad, olika veckodagar och vid olika tider på dagen. Vi kunde föra samtal både om flydda tider och dagsaktuella händelser. Men i andra avseenden hade hon drabbats av en demens som var mycket besvärande.
Vi körde ibland runt henne i rullstolen i sjukhemmets ”upplevelseträdgård”, vi föreslog då och då att dela gemenskap i sjukhemmets samlingslokal.
Vid flera tillfällen underhöll en musikant i avdelningens matsal. Vår vän visade aldrig något intresse för dessa underhållningar. Så är det ju. Olika vanor, olika intressen har format våra liv. Att skapa nya mönster, vanor på äldre dagar är inte självklart.
Vi hörde henne ofta säga till personalen ”vad ni är snälla som tar hand om mig”. Naturligtvis kom ingen direkt och öppnade hennes dörr om hon larmade. Det hade ju varit orimligt. I så fall hade det krävts en personal per vårdbehövande. På de avdelningar hon var placerad de här månaderna blev det naturligt flera gånger nya patienter, nya personer, var och en med sina speciella behov och egenheter.
Många gånger som vi lämnat Åleryd har vi sagt varandra: Tänk att det finns personer som orkar, vill och kan ta hand om oss när vi inte klarar oss själva. Nu är vi därför mycket förvånade över hur dagens situation beskrivs i lokala massmedier.
Vad är fakta , vad är politiska utspel? Visst förstår man att krönikörer, anonyma personer i personalen och namnkunniga lokala politiker kniper ”valfebriga vänsterpoäng” (ÖC-citat).
Så det ”politiska slagträet” vinster i vården. Attendo till exempel här i Linköping, har bland annat ett antal tjänste/servicebilar. Som bekant en kostnad som kan drabba både akut och på längre sikt. Att därför markera ett verksamhetsårs vinst är därför inte särdeles korrekt, tänk på det när du får del av journalistiska poäng.