Vi har full respekt för det Anna (9/4) och Mats (20/4) ger uttryck för i sina insändare. Vi tillhör en ytterst privilegierad del av mänskligheten men har, utifrån egna erfarenheter och ut-ifrån det vi sett genom våra yrken (pastor respektive läkare), haft god anledning att fundera över frågan. Detta inlägg ska därför inte första hand ses som en replik utan mer som en inbjudan till fortsatt samtal i annat forum. Vi förstår ert perspektiv, men vi anser inte att lidandet är ett ”bevis” mot Guds existens.
Trons folk har i alla tider brottats med frågan om Gud och det onda i tillvaron. Det är först under de senaste århundradena som lidandet blivit ett argument för ateism.
Ett inom religionsfilosofin ofta återkommande datum i sammanhanget är år 1755, då en jordbävning med tsunami jämnade Lissabon med marken. Voltaire skrev då boken ”Candide”, där han hånar filosofen Leibniz påstående att vi lever i den bästa av möjliga världar.
Kristen tro handlar dock inte om att vi lever i den bästa av alla möjliga världar. Poängen med kristen tro är att det onda i tillvaron behöver besegras. Den kristna berättelsen handlar om en Gud som själv går in i våra villkor, detta för att på ett djupt plan besegra det onda. Kristen tro påstår att det bästa svaret på frågan om hur Gud ”ser ut” finns i evangelierna: läs om Jesus Kristus, för sådan är Gud.
Till dig som är ateist vill vi därför ställa frågan: Vilken gud är det du inte tror på? Vi kanske är mer överens än du kan ana! Vår tro handlar om något som vi uppfattar som mycket djupt och vackert, nämligen om en Gud som själv gått in i lidandet och på så sätt vunnit seger. Vi påstår förstås inte att detta är en ”förklaring” till lidandets varför, utan det är snarare ett inlägg i en pågående kamp. Men eftersom vi av andra skäl finner att berättelsen om Jesus Kristus är värd vår tro, så ser vi inte att lidandet motsäger Guds existens. För oss innebär snarare lidandet en uppmaning att söka oss djupare mot trons centrum, inte bort från den.
Emmanuel Bäckryd
styrelseledamot
Fredrik Lignell
pastor och föreståndare
båda Ryttargårdskyrkan i Linköping