Till grund för avtalet fanns bland annat detaljplan för området och en utredning av Alton arkitekter AB. I planen är stationshuset markerat med ett K, som betyder att huset har kulturhistoriskt värde.
Vi Skänningebor blev mycket glada när vi såg planeringen för stationsområdet och såg verkligen fram emot förverkligande av planen.
Vid ett möte i Vårfrukyrkan i början på 2010 kommer plötsligt ett förslag från kommunen, att stationshuset skall rivas. Till grund för detta ligger en beräkning av kommunens experter som anger en kostnad på cirka tio miljoner kronor för ombyggnaden.
Altons mycket detaljerade utredning från 2005 anger en kostnad av 2,9 miljoner (exklusive moms). Man avser då renovera alternativt bygga om ett starkt förfallet och vandaliserat hus, med trasiga stuprör, läckande tak, klotter och vandalisering på ytterväggarna.
Utredningen anger bland annat att , förutom återställande av fasaden och taket, all el måste bytas och att stammarna till plan 2 måste bytas.
Opinionen i Skänninge förskräcktes av kostnadsökningen från tre till tio miljoner, och det kändes naturligt att godkänna rivningsförslaget.
Frågan är då hur kostnaderna kunde stiga så på bara fem år? Priskostnadsindex har under den tiden stigit med nio procent och byggkostnadsindex med 13 procent.
Förklaringen måste då vara att förfallet av denna byggnad, av hög kvalitet, har tagit ett språng, eller att en ny ambitionsnivå för huset har anammats av kommunen.
Eftersom kostnaden för renoveringen är så viktig för vårt bedömande av rivning eller ej, är det rimligt att Mjölby kommun presenterar fakta bakom den nya kostnadsangivelsen och/eller ambitionen.