Efter några års ångest, tankepaus och stiltje är nu EU tillbaka på banan igen.
Folkomröstningsresultaten i Frankrike och Nederländerna skapade en slags depression som det tog tid att komma över. Det var kulmen på ett par års intensivt förändringsarbete inom EU med utvidgning av 10 nya länder, införandet av euron, genomförandet av konventet och ett nytt fördrag med syfte att göra EU-samarbetet tydligare, effektivare och mer demokratiskt.
Allt detta var mycket viktiga processer, avgörande för EU:s framtid, men de omfattande förändringarna och kombinationen av dålig ekonomi i flera länder, svagt europeiskt ledarskap och bristande folklig förankring gjorde att nejen kom som en chock och luften gick delvis ur. Det har lagt sordin på EU-samarbetet i ett par år nu.
Nu tycks det som om EU är på väg ur denna svacka. Det konstitutionella fördraget har lyfts ur frysboxen för att förhoppningsvis tinas upp helt. Det tyska ordförandeskapet har klara ambitioner att driva den institutionella processen framåt så att vi till sommaren skall kunna skönja konturerna av ett nytt delvis reviderat fördrag.
Från svensk sida stödjer vi detta arbete och hoppas att det inte blir några större förändringar eftersom kompromissen som antogs i juni 2004 är en väl avvägd balans av olika intressen. Det är självklart att EU behöver ett modernare regelverk som är anpassat för 27 medlemsländer.
Det nyss avslutade toppmötet i Bryssel är kanske det mest konkreta beviset på att EU har tagit sig i kragen. Det blev på många sätt ett historiskt möte då klimat och miljöfrågorna lyftes fram på ett så synligt sätt. EU-länderna förband sig för långtgående åtgärder vad gäller att minska växthusgasutsläppen och arbeta för förnyelsebar energi. Visserligen hade den svenska regeringen gärna velat gå ännu längre i bindande målsättningar, men överenskommelsen är ändå ett mycket stort steg framåt.
Ett sådant resultat hade inte varit möjligt för ett år sedan. Slutsatserna är en följd av den omfattande debatt som varit över hela världen och den numera accepterade insikten att vi nu tillsammans måste arbeta för att ta itu med utsläpp och energibesparande åtgärder.
EU tar därmed återigen det globala ledarskapet i klimatfrågan och kommer att ha en nyckelroll i arbetet med en uppföljning av Kyotoprotokollet som löper ut 2012. Detta arbete och de internationella förhandlingar som kommer att följa kommer troligtvis att bli som intensivast under hösten 2009, när Sverige är ordförande i EU. Det är en uppgift vi förbereder oss för med de högsta ambitioner.
På toppmötet har också den berömda Lissabonstrategin fått nytt liv. Efter att under några år mest handlat om statistik och floskler har målsättningen om att EU skall bli världens mest konkurrenskraftiga ekonomi till 2010 äntligen börjat leda till konkret handling. Toppmötet antog dessutom ett mål om ett mål att minska kostnaderna för den administrativa bördan av EU-lagstiftning med 25 procent till 2012.
Visst finns det mycket kvar att göra. Men den senaste tidens utveckling är hoppfull. EU:s ledare har insett att endast genom att leverera konkreta resultat och visa att samarbetet spelar roll för att lösa de stora framtidsfrågorna kan vi återvinna människors förtroende.
Gårdagens möte var därför en viktig milstolpe och nu väntar vi spänt för att se om det är ett riktigt trendbrott.
Cecilia Malmström
EU-minister