Visste du att jag Àr den mest intelligenta person som levt? NÄgonsin! Av alla mÀnniskor genom historien Àr jag crÚme de la crÚme. Glöm Einstein, Marie Curie och Tesla. Ingen har haft högre iq. Jag Àr skapelsens krona och höjdpunkt.
Herregud! Nu har vÀl den dÀr snubben frÄn Boxholm blivit skvatt galen. Han har sÀkert drabbats av akut hybris och behöver tas in pÄ behandling, tÀnker cirka 100 procent som lÀser detta.
Okej, innan nÄgon ringer vÄrden eller tar pÄ mig tvÄngströja ska jag ska nyansera mig en aning. Det kanske inte Àr just jag som enskild person som Àr vÀrldens genom tiderna mest smarta person. Men dÀremot min generation.
Sedan iq-testerna utvecklades i början pÄ 1900-talet har intelligensnivÄn stigit markant. Inte minst i Sverige. Fenomenet kallas Flynn-effekten, efter den nyzeelÀndske professorn James Flynn.
Nyttigare mat, lÀngre utbildning, mer motion och en avancerad yrkes- och livsmiljö har gjort oss bÀttre pÄ att lösa de uppgifter som mÀts i ett iq-test.
Men plötsligt hÀnde nÄgot. MÀnniskor födda i Skandinavien efter 1975 har successivt blivit mindre intelligenta. För varje Är som gÄr sjunker iq-nivÄn med cirka 0,2 poÀng. PÄ en generation blir det 6-7 poÀng.
Vad beror dÄ den sjunkande intelligensen pÄ? Faktiskt kan inte ens professor Flynn peka ut nÄgon exakt orsak.
Men lÄt mig leka hobbyprofessor för en stund. Jag tar hjÀlp av nÄgra nu bortgÄngna slÀktingar:
â En slĂ€kting kunde utan att blinka rĂ€kna ut alla möjliga multiplikationsuppgifter i huvudet.
â En annan slĂ€kting löste korsord lika snabbt som han skrev en inköpslista.
â Ytterligare en slĂ€kting kunde varenda telefonnummer till hela sin bekantskapskrets utan att kolla i telefonkatalogen.
Men, det dÀr Àr inte intelligens tÀnker nÄgon? Nej, men det Àr skills som hjÀlper oss att avlasta arbetsminnet. PÄ sÄ sÀtt blir vi mer snabbtÀnkta, kan hÄlla fler bollar i luften och kan lösa mer avancerade uppgifter.
Jag ska villigt erkÀnna att det tar mig en stund att rÀkna ut en tvÄsiffrig multiplikation. Korsord utan Google gÄr inte alls. Förutom 1177 och 112 kan jag knappt ett enda telefonnummer. Och varför skulle jag ens Àgna min tid till att bli bÀttre pÄ den hÀr typen av kunskaper nÀr min smartphone kan ge mig svar pÄ nÄgon sekund? Det Àr slöseri med tid.
Ăr dĂ„ hoppet helt ute för mĂ€nskligheten? Kommer vi förvandlas till förslappade zombies med slajmhjĂ€rnor som irrar runt vind för vĂ„g pĂ„ planetens yta med var sin telefon i handen? (Det finns de som hĂ€vdar att vi redan hamnat dĂ€r.)
Som tur var har vi i grevens tid uppfunnit ett hjĂ€lpmedel som ska kompensera för mĂ€nsklighetens bristande intelligenstapp â AI. FrĂ„n att vi tidigare sluppit lagra information behöver vi inte lĂ€ngre bearbeta informationen sjĂ€lva. Nu Ă€r vi inte lĂ„ngt borta frĂ„n att hjĂ€rnan slipper nĂ€sta steg, att sjĂ€lv fatta beslut utifrĂ„n informationen.
Vad passar bÀttre Àn att frÄga AI vad som kommer hÀnda med mÀnskligheten i framtiden? Enligt chattroboten ChatGPT kommer vi mÀnniskor inte ersÀttas Àn. Vi har tydligen en annan del som kallas EQ, som AI Ànnu inte lÀrt sig:
âMĂ€nniskor har förmĂ„gor som AI Ă€nnu inte kan replikera fullt ut, som kreativitet, empati och emotionell intelligens.â
Vi besitter tydligen förmÄgan att uppfatta, förstÄ och hantera kÀnslor. En av dessa kÀnslor Àr hopp. SÄ nÀr mÀnsklighetens intelligens ebbat ut kan vi i alla fall leva pÄ hoppet.