Skit i den gregorianska kalendern – fram med fjärren

Dags att byta ut almanackan?
Foto: Anders Wiklund / SCANPIX kod 10040

Dags att byta ut almanackan? Foto: Anders Wiklund / SCANPIX kod 10040

Foto: ANDERS WIKLUND / SCANPIX

Krönika2023-01-09 20:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Går vi tillbaka till 700-talet före Kristus höll man koll på tideräkningen med hjälp av den romerska kalendern. År 46 f.kr. bestämde sig Julius Cesar för att den skulle uppdateras och vips hade kalendern 365 dagar och skottår vart fjärde år. Den julianska kalendern ersattes under 1700-talet av den gregorianska.

Men varför förlita sig till något så oberäkneligt som jordens lutning och rotation kring solen, när det finns ett fenomen som står betydligt mer orubbligt fast? 

Nu 300 år senare är det dags igen för ett nytt kalenderbyte – till den tablåianska kalendern.

Svenska tv-kanalers brist på nytänkande gör att den tablåianska kalendern är huggen i sten i tusentals år framöver. Det är större chans att du kommer få uppleva jordens undergång än att SVT plockar bort Allsång på Skansen ur utbudet.

Släng väggalmanackan, allt du behöver är en fjärrkontroll.

Den tablåianska kalenderns första månad heter Talang. Ett gäng kändisar sitter i en jury och bedömer folk som spottar långt, målar med sin lem och knyter helikoptrar av ballonger. Men vinner gör alltid ett barn som sjunger som en ängel.

Andra månaden heter Så ska det låta. Redan när Gustav Vasa och Kikki Danielsson var med i säsong 1 fanns de nuvarande programinslagen med. Även då var det uppenbart att de medverkande kändisarna redan fått frågorna i förväg och att det därför inte är så "olidligt spännande" som det verkar.

Därefter kommer Mello. Samma 28 artister varje år (som jag tror är arbetslösa resten av året?) gör under en månad av med 80% av SVT:s budget på konfetti. I soffan sitter samma tre kompositörer (som jag tror är arbetslösa resten av året?) och vinkar före varje låt.

Årets fjärde månad är Mästarnas mästare. Gamla avdankade idrottsstjärnor försöker tjäna några sista slantar på sitt tynande kändisskap.

Sedan kommer Let's Dance. Kändisar iförda trikåer släpas runt av proffsdansare i rumba och foxtrot. I slutet av programserien får man veta vilken dansare som blivit ihop med vilken kändis.

När värmen kommer anländer Allsång på Skansen. Nämen, blev det ”Kostervalsen”, ”Maj på Malö” och ”Ta mig till havet” i år igen? Tur att man då kan återanvända artisterna från årets Mello för att förhöja spänningen.

Under månaden Fångarna på fortet brottas kändisar i lera, skriker som stuckna grisar över små spindlar och svarar på jättesvåra barngåtor. Gunde och Agneta är fortfarande programledare precis som i skapelseberättelsens första avsnitt där Tony Irving tävlade med Adam och Eva bland ormarna på fortet.

Sedan är det dags att traditionsenligt slå sig ned i tv-soffan framför Idol. En lång och segdragen uttagning som avslutas med final framåt Lucia. Bäst är att INTE vinna, utan att komma tvåa, för då får man chansen att vara med i Mello nästkommande år.

När löven färgas gula är det Bonde söker fru på tv. Tjejer som är mer sugna på att bli kändisar än att mjölka kor lurar en kärlekskrank bonde att de vill bo på vischan. I sista avsnittet sitter den stackars farmarpojken övergiven på en sten och gråter medan den utvalda drömtjejen redan sitter på planet till Mexiko och inspelningen av nästa säsong av Paradise hotel.

Den tablåianska kalenderns sista månad är På spåret. Kändisar (surprise!!) tävlar mot kändisar (va!?!) medan Kristian Luuk ger tittarna tinnitus när han skriker ”Men så roligt att ha just er här” till årets sjunde husband.

(Enda hotet mot införandet av den tablåianska kalendern är den nya streaminggenerationen, som inte har en aning om vad tablå-tv är.)