De senaste veckorna har bromsens effekter på de allmänna pensionerna hamnat i förgrunden. I takt med att medellivslängden ökat spelar pensionen en allt större roll. Allt fler människor lever allt längre tid efter det organiserade arbetslivet - och då blir den uppskjutna lönen avgörande för vårt välstånd.
Men i allt högre grad kan var och en påverka utfallet av pensionerna genom sina egna val. Problemet är att det är ont om oberoende information i samband med valen. Den mesta informationen kommer från pensionsbolagen eller pensionsmäklarna, som ofta har bestämda syften och intressen med den upplysning de lämnar.
I skriften "Fällor och fallgropar i pensionsdjungeln" (www.saco.se) har Harald Mårtensson och jag tagit upp några frågor av betydelse för valet av pensionssparande:
Den grundläggande frågan är valet mellan olika sparformer. Börja inte spara för tidigt! Det individuella pensionssparandet är ett bundet sparande. Så länge man har växande barn är det ofta klokare att spara i sitt boende än i privata pensionsförsäkringar. För den som inte vet vilka behov som kan dyka upp är det viktigt att ha en del av sitt sparande i mer likvida former, till exempel fonder.
Tidningarnas privatekonomiska rådgivare betonar vikten av de traditionella pensionsförsäkringarnas avgifter, men det är minst lika viktigt att hålla koll på bolagens konsolidering.
Konsolideringen har stor betydelse för vilken avkastning ett bolag kan åstadkomma. Ju högre konsolidering, desto större andel kan bolagen placera i aktier, fastigheter och andra tillgångar, som ger bättre avkastning än vanliga räntepapper. Etablerade bolag har ofta en bättre konsolidering än nystartade.
För några veckor sedan infördes flytträtten på nytt. Den gäller inte för alla pensionsförsäkringar, men kan framstå som attraktiv för den som är missnöjd med sitt bolags avkastning. Men ta det försiktigt! Den som flyttar till ett nytt bolag riskerar att en stor del av det garanterade kapitalet från det gamla bolaget omvandlas till återbäring i det nya.
Om det sedan går lika illa som när IT-bubblan brast för några år sedan är det stor risk att bolaget tar tillbaka återbäringen, medan det garanterade kapitalet är bättre skyddat.
Flera försäkringsbolag har lanserat olika slags generationsfonder. En hake i sammanhanget är emellertid att generationsfonderna ofta siktar in sig på 65-årsdagen. Det är inte alldeles självklart att det ligger i spararens intresse. Utbetalningarna kommer att pågå under många år därefter. Vid 75 års ålder kommer många att ha kvar en betydande del av sitt sparkapital. Om man då flyttat över huvuddelen av sitt sparande i räntebärande papper kommer man att gå miste om mycket av den värdestegring som antagligen skett under de första 10 pensionsåren.
En del försäkringsmäklare erbjuder dem som fyllt 61 år att placera deras pension i aktiefonder, om de tar ut den allmänna pensionen redan då. Att pensionen då blir lägre skulle kunna uppvägas av att man får del av aktiefondens värdestegring. Det finns en chans att sedan sådan satsning kan ge gott ekonomiskt resultat, men risken är stor.
För den som har olika tillgångar att leva av när man blir äldre kan det vara en placering att överväga, i konkurrens med andra möjligheter, men för den som får en stor del av sin inkomst från den allmänna pensionen kan det vara ett farligt vågspel.