Jag slås av den enorma potentialen i en av världens största marknader, som jag har väldigt liten kunskap om.
År 2030 tillhör Indien världens tre största ekonomier. Det är en vision som omfattar ett samhälle där alla indier ska använda digitala verktyg och avancerad teknik för att utföra sina arbetsuppgifter eller få jobbet gjort. Indiens växande befolkning har tillgång till jobb, bättre hälsovård och mer kompetensbaserad utbildning. Teknik och människor samexisterar i ett likvärdigt främjande eco-system.
Visioner i all ära, men de måste kunna omsättas i praktiken för att skapa värde. Och här är det bråttom. I dag råder brist på det mesta i Indien. Läkare, sjuksköterskor, lärare - listan kan göras lång. I andra änden råder överflöd - människor finns det gott om. Befolkningen tillhör redan en av världens största, och tillväxttakten är hög. Mellan 2020-2030 förväntas ytterligare 90 miljoner komma ut i arbetslivet. Att jämföra med en marginell ökning i USA och en negativ tillväxt i Kina, som under samma period kommer att minska med 20 miljoner arbetsföra, när befolkningskurvan svänger. Med en stor och växande befolkning sjunker medelåldern. År 2025 beräknas den vara 25 år – att jämföra med Kina och USA samt Japan som kommer ha en medelålder på 35 respektive 45 år vid samma tidpunkt.
Fortfarande råder enorm fattigdom. I Mumbai avlöser slumområdena varandra på väg in mot staden, som trots allt är ett mer attraktivt alternativ än att stanna i fattigdom på landsbygden. Här ligger Indiens främsta utmaning och kanske största potential. Bristen på yrkesutbildade människor i kombination med en växande ung befolkning behöver överbryggas och omvandlas till en värdeskapande resurs för landet. Hoppet sätts till tekniken, och landet siktar på att utveckla digitala lösningar som ska bidra till att öka tillgängligheten på utbildning och kompetensutveckling för att tillvarata människors fulla potential. Kompetenssatsningen ska i sin tur öka förutsättningarna för jobbskapande.
Jag slås av hur mycket fokus som ligger på de globala hållbarhetsutmaningarna. Här finns en stor medvetenhet om klimatet, inte minst smoggen som ligger som ett täcke över de stora städerna och den stickande känslan i halsen, gör oss ständigt påminda om detta. Flera talar om ”the burning platform”, som en metafor för att världen står i brand. Jag hör röster som understryker att ett samarbete mellan Indien och Sverige inte bara ska gynna våra två länder, utan bidra i ett globalt perspektiv. Ytterligare en vinkel jag slås av är att diskussionerna om teknisk excellens och digitalisering alltid sker med fokus på människor. Etik, inkludering och jämlikhet nämns återkommande – nästan mer än jag tycker att det sker i den svenska debatten, och det känns oerhört uppfriskande. Sverige och Indien förenas i ambitionen att driva innovation för en hållbar värld, och här finns stor potential till fördjupad samverkan.
Lyckas Indien med digitalisering och att matcha befolkningstillväxten med tillväxten på jobb, så kommer landet få en stark position. En marknad på 1,3 miljarder utgör en fantastisk potential för både inhemska och internationella företag. Handelskriget mellan USA och Kina har kanske rent av förbättrat Indiens position, då fler företag valt att etablera sig i Sydostasien och inte minst i Indien, som förra året toppade listan av länder med högst FDI (direktinvesteringar). Kan du leverera ”Swedish quality to Chineese price”, så är du hemma. Finns det dessutom en hållbarhetsvinkel på din affär, så förstärks din möjlighet att lyckas ytterligare. Marknaden av marknader är en bra summering på den potential som en lyckad etablering i Indien kan möjliggöra. Lyckas du i Indien, ligger världens alla utvecklingsländer inom räckhåll för fortsatt expansion.
Lena Miranda, vd för Science Park Mjärdevi, har deltagit i det svenska statsbesöket och India Sweden Business Summit., som leddes av kungaparet samt statsråden näringsminister Ibrahim Baylan och utrikesminister Ann Linde. Syftet med delegationsresan är att stärka relationerna mellan Sverige och Indien med fokus på handel, innovation, klimat och demokrati. Ett 50-tal företag deltog i resan, däribland Modio, Fergas och Saab från Linköping.