Artikelserien âLĂ„na Carinaâ Ă€r det roligaste och mest lĂ€rorika jag gjort under mina 35 journalistĂ„r. Jag lĂ„nar ut mig sjĂ€lv och provar pĂ„ olika arbetsplatser under en dag. Det Ă€r en ynnest.
Hittills har jag varit:
ButiksanstÀlld pÄ Coop Forum
Sotare hos Sotarân i Linköping
Barnmorska pÄ US
Mjölkbonde pÄ Brinks gÄrd
Julbordsservitris pÄ Göta Hotell
VolontÀr hos ErikshjÀlpen
LĂ„ngtradarchaffis hos Schenker
Narkossköterska pÄ Medicinskt Centrum
Dagisfröken pĂ„ Ăppelbackens förskola
Riksdagsledamot (sosse pÄ förmiddagen, moderat pÄ eftermiddagen)
Sopgumma hos Ragnsells
Jag kan inte sÀga vad som varit roligast. Jobben Àr sÄ vitt skilda och det Àr just det som Àr tjusningen. Fritt, luftigt och fysiskt anstrÀngande pÄ vissa arbetsplatser. Stillasittande, men intellektuellt utmanande, pÄ andra. Ensamt pÄ vissa. Fullt av mÀnniskor pÄ andra. Alla jobb har haft sin tjusning, men sÄ klart ocksÄ sitt inslag av frustration.
Jag har hittills fÄtt 69 jobberbjudanden och tÀnkte fortsÀtta tills chefen lÄser in mig pÄ redaktionen.
Den lite ovÀntade effekten av serien Àr att jag verkligen, verkligen skulle vilja ha det sÄ hÀr för jÀmnan. AlltsÄ ha typ tio olika jobb och vistas en vecka pÄ varje. Och sedan alternera mellan de arbetsplatserna. Vilket hÀftigt och varierande arbetsliv! FrÄgan Àr vilka som vill anstÀlla en mÀnniska endast var tionde vecka? Det skulle bli en hel del byrÄkrati för skatteverk och arbetsgivare, men ÀndÄ. Det borde inte vara HELT omöjligt att iscensÀtta och tÀnk vilken lÀttnad för dem med fysiskt slitsamma yrken att fÄ vila ömma axlar och knÀn emellanÄt. Och för kontorsrÄttorna att vistas ute i friska luften hela dagarna som omvÀxling.
Alla kan inte jobba med allt, men alla kan definitivt jobba med mer Àn en sak.
Mest nervöst var avgjort jobbet som riksdagsledamot, eftersom Finn Bengtsson inför hela ĂstgötabĂ€nken deklarerat att jag skulle hĂ„lla ett valmanifest för dem. Jag höll ett om skolan under rubriken âEn abdikerad vuxenvĂ€rldâ. Det gick bra. Eller ocksĂ„ ville ledamöterna bara vara snĂ€lla nĂ€r de betygssatte mig.
Nu befarar jag dock att jag alldeles tagit mig vatten över huvudet. Jag har efter entrÀget tjat frÄn X sagt ja till ett jobb som jag inte alls behÀrskar ett uns av och framför allt inte vÄgar. Verkligen inte!
Varje morgon nĂ€r jag vaknat de senaste veckorna tĂ€nker jag ânu ringer jag X och sĂ€ger att jag drar mig ur det hĂ€r spektakletâ.
Men sÄ feg fÄr jag inte vara. DÀrför skriver jag en krönika om det. SÄ att jag INTE KAN backa ur.
Vad det Àr för jobb? NÀ nÀ, det tÀnker jag inte avslöja hÀr och nu, men det jag ska göra börjar pÄ S och slutar pÄ P.
Nej, det Àr inte STRIPP.
Men snudd pÄ lika lÀskigt.