Just nu pågår en het debatt om journalistens roll i det nya medielandskapet. När vem som helst enkelt startar en blogg och kommunicerar med omvärlden - vad blir traditionella mediers ställning? Företag, partier och organisationer kommunicerar på nätet direkt med sina kunder eller anhängare. Vad händer med journalistiken?
Anders Mildner startade debatten. Tidsenligt är att den till en början fördes på mikrobloggen Twitter och sedan togs vidare i etablerade medier (Corren har belyst frågan ur olika vinklar, 3/3 och 7/3 2011).
Mildner utgick från devisen som introducerades i Sverige av denna tidnings grundare Henrik Bernhard Palmaer, att pressen ska utgöra den tredje statsmakten. Journalistens arbete är att granska och undersöka makten. Den rollen är givetvis helt avgörande även i dag. Men Mildner påtalar att vi journalister inte längre kan göra anspråk på den centrala position vi förr gärna såg oss ha. Det kommer att tvinga fram en annan självbild.
Jag tycker att han har en viktig poäng. Vi journalister måste förhålla oss till att det nu finns oändligt många fler röster i det offentliga samtalet. Tidigare satt medieföretagen på ett nyhetsmonopol. Redaktionen kunde själv bestämma när nyheterna portionerades ut. Telegramredaktören gick en runda några gånger om dagen och rev av textremsorna på teleprintern. Han (för det var det) valde och vrakade och det han fastnade för infördes i morgondagens tidning. Nyhetsbedömningen gjordes av väldigt få personer.
I dag har alla tillgång till ett konstant flöde, på nätet och genom etermediernas täta nyhetssändningar. Det är sannerligen en utveckling att bejaka. Under denna senvinter och vår har vi kunnat följa den arabiska revolten - i realtid.
Engagerade personer startar egna samtal på nätet, och det är viktigt för oss journalister att finnas även där, för att få veta vilka frågor som rör och upprör och för att få höra fler synsätt och argument.
Rollen att granska, som besjälade Palmaer på 1830-talet, är avgörande för journalistiken. Men i dagens informationsbombardemang blir även rollen att prioritera, analysera och ge sammanhang allt viktigare. Journalistens roll blir inte bara granskarens utan också den pålitliga vägvisarens, den som pekar ut det intressanta och relevanta i det ständiga bruset. Det fordrar lyhördhet, uppmärksamhet och integritet.
Skjutjärnet behöver lägga till ett mått av ödmjukhet. För ni läsare vet ofta mer än vad vi gör. Det är genom samtal och tips från läsare och tittare som vi kan granska, fördjupa och berätta vad som sker i vår del av Östergötland. Era läsarbilder lyfter vår tidning, webb och tv.
Corren har en kunnig och trogen publik i alla kanaler: i tidningen, på 24Corren och Corren.se. Vi når därför bredare än vi någonsin har gjort. Det är ett förtroende att förvalta. Ställ krav på oss, diskutera med oss, ge oss nya perspektiv och idéer. Och hör av er när vi gör fel, det är vi tacksamma för.