Men vad i helvete.
Här har det viftats med kolbitar i parti och minut, och här har vår gamle industrilobbyist till statsminister Stefan Löfven talat med stora bokstäver om hur det här är en regering som tar klimatfrågan på allvar.
Och så går det så här. Dagen efter att en budget släpps som visserligen är fullständigt oradikal på klimatområdet men ändå innehåller några tydliga steg i rätt riktning, tar man död på allt genom att avisera att man bjuder ut statliga Vattenfalls brunkolsverksamhet till försäljning. Verksamhet som skapar mer utsläpp än hela Sverige i övrigt, sammanlagt. Vad är lite solceller och klimatbistånd värda då?
Jojo, jag vet. Verkligheten är förstås mer komplicerad än så. Vattenfall gör tydligen som det vill, och det krävs en riksdagsmajoritet för att ändra på det. Den majoriteten får man inte i en svajig riksdag där kortsiktigheten regerar. Och även om vi behåller och lägger ner själva kraftverken är det stor risk att tyskarna ändå kommer över kolen eftersom de förbundit sig att avveckla kärnkraften och därför behöver fulkol för att klara elen.
Men ändå! Snacka om snygg signal till världen det skulle vara om Sverige bara rev skräpet.
Om några gamla allianspartister skulle stå och räcka ut tungan är det bara att svara "Nuon". Där kastades uppskattningsvis 50 miljarder i sjön. Här handlar det om kanske 30 miljarder, men då får man i alla fall ett fett statement för pengarna. (Och för tydlighetens skull: det handlar om en kortsiktig vinst – i längden är det så klart högst ekonomiskt försvarbart att bromsa klimatpåverkan.)
Skulle man ändå sälja utgår jag från att man använder varenda miljard till klimatsatsningar. 30 miljarder är ungefär 7 gånger mer än hela regeringens klimatsatsning för de närmaste fyra åren. Den satsning som ministrarna i måndags beskrev som "en viktig signal inför klimatmötet i Paris senare i höst".
För det är ju precis det. Det är två månader kvar till det toppmöte i Paris som rimligen är vår sista chans att vända den skuta som är på väg rätt ner i avgrunden. Ska Sverige åka dit och berätta att vi medverkat till en mångdubbling av de svenska utsläppen? Det vore en signal som heter duga.
Jag har blivit väldigt upplyft av de senaste veckornas folkliga resning i flyktingfrågan. Och lite smått börjat drömma om att se något liknande i klimatfrågan. Tänk om folket kunde ge politikerna ett opinionsmässigt mandat att börja rädda jorden på riktigt. Shit, vad mäktigt.
Jag har också börjat fantisera om hur det kommer att se ut om några decennier. Om vad våra barn och barnbarn kommer att fråga oss. "Ni kunde ju stoppa detta? Varför gjorde ni inte det? Var ni helt dumma i huvudet?"
Vad kommer vi att svara?
"Eh, nä, eh, ingen annan gjorde ju nåt ..." "Eh, 30 miljarder är ju ändå 30 miljarder, det var så svårt att säga nej ..."
Och i dagarna kom en OECD-rapport som visar att vi lägger 1 400 miljarder skattekronor världen över på att subventionera och stötta industrier som tillverkar fossila bränslen.
Men vad i helvete.