Vad handlade den snabbt uppblossande och lika snabbt falnade FRA-debatten om egentligen? Det är nog fler än jag som inte skulle kunna svara tillfredsställande på den frågan. Och nu, när FRA-lagen börjat gälla, är intresset dött - såvida inte förra veckans norska stämningsansökan mot Sverige får igång debatten igen.
Journalisten och författaren Anders R Olsson är en som vet vad den debatten handlar om. I trettio år har han envist och kunnigt bevakat och slagit larm om hoten mot det öppna samhället, mot offentlighetsprincipen - den som vi gärna prisar i högtidliga sammanhang, men som i praktiken tillämpas allt mindre. Eller för att citera Anders R Olsson själv i hans nyligen utgivna bok "Att stänga det öppna samhället" (Tusculum 2008): "Människor beskrivs aldrig i så positiva ordalag som när de just avlidit. Samma tycks gälla offentlighetsprincipen."
Den avgörande spiken i likkistan slogs in för över trettio år sedan. Det visade sig svårt att tillämpa offentlighetsprincipen på datorlagrat material och egentligen berodde det, enligt Olsson, på att datorteknikerna och juristerna inte talade med varandra. "ADB-experterna som byggde datorsystem hade aldrig hört talas om offentlighetsprincipen."
Därför konstruerades inga system som medgav att man "släppte in" de egentliga ägarna till informationen, det vill säga medborgarna. Att få ut handlingar i elektronisk form är nästintill omöjligt. Offentlighetsprincipen har inte uppdaterats i takt med övergången från papper till elektronik. En till synes enkel kommunikationsmiss ledde alltså till skapandet av ett storebrorssamhälle där myndigheterna kan övervaka medborgarna i sekretessbelagda system medan medborgarnas möjlighet att bevaka myndigheterna kringskärs alltmer. Ett exempel på detta är FRA-lagen, alltså riksdagsbeslutet att öppna landets trådbundna tele- och internetkommunikationer för signalspaning.
Alla löften om hur övervakningsmöjligheterna inte ska utnyttjas avfärdas av Olsson med övertygande empiriska exempel: Exemplet IB som ju faktiskt blev en medial affär och med två journalister, Peter Bratt och Jan Guillou, som tystade och fängslade sanningssägare är ett av flera. Ingen inom IB ställdes till svars trots att denna militära underrättelseorganisation begick en rad brott mot svensk lag - inbrott, avlyssning, åsiktsregistrering...
Ett annat exempel på en storebrorsmentalitet som nu breder ut sig i svensk offentlighet i en anpassning till EU är Personuppgiftslagen, PUL. En absurd historia är fallet Lindqvist som nu ligger hos Europadomstolen för prövning. Bodil Lindqvist, konfirmandläraren från Småland, dömdes till 40 dagsböter av Eksjö tingsrätt 1998 för brott mot PUL för att i en vänlig och lättsam ton ha presenterat sina arbetskamrater på en webbsida. Läs i boken om detta märkliga mål!
Det är inte bara Anders R Olssons gedigna faktakunskap i ett svåröverblickbart ämne som gör denna bok så läsvärd. Det är också dess filosofiska del som gör att man bekymrat frågar sig: Vad hände med tilliten till människor i vårt samhälle? Den som i varje fall min generation, fyrtiotalisterna, har upplevt och värderat. Vi hade en gång uppfattningen att vi gemensamt, öppet och i grupp kunde åstadkomma förändringar och värna våra medborgerliga fri- och rättigheter. Då vilade statsskicket på antagandet att medborgaren är aktiv, kunskapssökande och samhällsansvarig. Idag uppfattas vi i lagstiftningen som passiva, skyddsbehövande och samhällsansvariga enbart på valdagen.
Ska vi verkligen gå med på det?
Ami Lönnroth
ami@bibliobi.com