Orden kommer från liberalen Elisabeth Tamm en av de fem första kvinnorna som valdes i in Sveriges riksdag året 1921. Och de känns mer angelägna än någonsin just nu i september år 2009. I går var det rättegång i Khartoum Sudans huvudstad. En rättegång som just visade hur en kvinna modig och behjärtad nog vågade att i sitt eget religiöst kvinnohatande fundamentalistiska samhälle med sin egen kropp som insats stå upp för sin åsikt. En åsikt som definitivt dessutom redan präglar vår samtid på de flesta håll i världen. Jag tänker förstås på starka Lubna Ahmed al-Hussein, journalisten som för att krossa manssamhällets konservatism utmanar gubbväldet och på köpet riskerar tortyr.
I Sudan är det förbjudet för kvinnor att bära byxor. Enligt Artikel 152 i den sudanesiska strafflagen från 1991 riskerar de 40 piskrapp om de bär omoraliska kläder såsom exempelvis jeans. Lagen kom till två år efter den kupp som förde diktatorn Omar Hassan al-Bashir till makten. En man som för övrigt är internationellt anklagad för det folkmord som just nu pågår i Darfur. Lubna Ahmed al-Hussein gick tillsammans med 12 andra byxklädda kvinnor på restaurang i juli månad denna sommar. De flesta av kvinnorna fick 10 piskrapp som straff, men Lubna Ahmed al-Hussein ville trotsa detta gammeldags påbud och överklagade domen. Hon hävdar med rätta dessutom att varken i Koranen eller hos profeten Muhammed står det skrivet någonstans att kvinnor som bär byxor ska pryglas. Troligen på grund av den stora uppmärksamhet som hennes fall har rönt globalt blev hennes straff i går böter i stället för 40 piskrapp. Men Lubna Ahmed al-Hussein ger sig inte. Hon tänker inte betala utan sitter hellre i fängelse.
Man brukar ibland säga att politiken kräver sina offer, att viktiga ideologiska strider genom historien aldrig varit gratis och att utan djärva individer som vågade höja blicken, rösten och sitt samvete förr skulle vi aldrig vara där vi är i dag. Detta gäller för kvinnors rösträtt, den allmänna kampen för demokrati eller för den delen kvinnors rätt till fri abort.
Men för många av oss politiker som är i västerlandet ser kampen, offren och modet så annorlunda ut i dag. Visst vi kan förlora en politisk post om vi bråkar i våra partier. Visst kan vi över en natt mista ett förtroendeuppdrag om vi är besvärliga och vägrar gå i någon annans ledband. Visst kan vi bli satta i frysboxen av våra partier längre eller kortare perioder. Detta kan för all del kännas frustrerande, ledsamt och jobbigt. Men det är inget emot att behöva utsättas för tortyr, prygel eller rent av mord för att man vågar stå upp för det man brinner för. Detta är verkligheten i alltför många länder. Glöm aldrig att knappt hälften av världsbefolkningen lever i länder där de får tycka, tänka och tro fritt.
Lubna Ahmed al-Hussein är en feministisk hjältinna anno 2009. Modig och behjärtad nog att våga stå för en mening som borde varit del av de mänskliga rättigheterna i Sudan för länge sedan. Må hon vinna!
Birgitta Ohlsson,
Riksdagsledamot (FP)