Utvidgningen är EU:s största utrikespolitiska succé.
Den har enat öst och väst och skapat ökad stabilitet och säkerhet i Europa och i vårt närområde. Den har bidragit till fördjupning av demokratin och en ökad respekt för mänskliga rättigheter. Den har också vitaliserat Europas ekonomi, bidragit till miljöförbättringar och stärkt vår gemensamma kamp mot organiserad brottslighet.
Det är därför det är så viktigt att inte stänga dörren för de länder i Europa som vill vara med i EU i framtiden.
Det mest kontroversiella kandidatlandet är Turkiet. Trots att landets bjöds in av ett enigt EU att börja förhandla, är tveksamheten stor i många länder. Turkarna själva har med stor majoritet och högt valdeltagande röstat på det styrande AKP-partiet för att det ska fortsätta att reformera landet och närma sig EU.
Just nu är det viktigare än någonsin att stå upp för att Turkiet är välkommet - om reformerna fortsätter. Kemalistiska krafter har anmält AKP och premiärministern till författningsdomstolen för att partiet påstås vilja införa sharialag och omkullkasta den kemalistiska staten. Det hela kan verka farsartat, men är ett exempel på vilka mäktiga krafter som kämpar i detta land som grundades av Kemal Ataturk 1923. Det är Ataturks idéer författningsdomstolen påstår sig försvara. Det är inget annat än ett försök till en konstitutionell statskupp.
Turkiet har genomgått stora förändringar de senaste åren. Dödstraffet har avskaffats, tortyr har förbjudits, minoriteters rättigheter har stärkts, liksom skyddet för kvinnan.
Men det återstår oerhört mycket att göra. Yttrandefriheten är grundlagsfäst i Turkiet men de många åtal mot "kränkning av turkiskheten" som förekommer, exempelvis mot nobelpristagaren Orhan Pamuk och andra intellektuella, visar att det ännu finns problem. Den ökande artikel 301 i strafflagen måste tas bort eller helt skrivas om. Situationen för minoriteter är fortfarande mycket svår och kurderna och deras rättigheter är långt ifrån erkända.
Ytterligare positiv utveckling har skett de senaste månaderna. Dock finns det nu nytt hopp då den nye cypriotiske presidenten och ledaren för turkcyprioterna har beslutat att med FN:s stöd inleda nya förhandlingar i syfte att slutligen lösa konflikten och återförena det sedan 34 år delade Cypern.
Ett demokratiskt och ekonomiskt stabilt Turkiet kan spela en viktig roll inom det europeiska samarbetet. Ett turkiskt EU-medlemskap vore bra för Turkiet och dess befolkning, det vore bra för EU och för hela regionen.
Turkiet har en rik historia och kultur, ett viktigt säkerhetspolitiskt läge, en växande ekonomi och en stor, välutbildad befolkning. Den brobryggarroll mellan väst och "orienten" som Turkiet har tagit på sig är oerhört värdefull.
Det kommer att ta många år innan Turkiet är redo för EU. Den rättegång som väntas börja snart kommer kraftigt försena hela reformarbetet och föda ny skepsis runt om i världen.
Mer än någonsin behöver vi som tror att Turkiet än dag kan bli EU-medlem stå upp och stödja den regering som turkarna i fria val massivt röstade för. Detta försöker nu bakåtsträvande krafter stoppa. Det kan vi inte acceptera.
CECILIA MALMSTRÖM