I veckan hölls en mycket intressant konferens i Madrid där jag hade äran att få representera Sverige. Hela 67 länder och 13 internationella organisationer samlades under FN-chefens Ban Ki Moons ledning till det första officiella mötet i forumet Alliance of Civilisations.
Initiativet, som kommer från Spanien och Turkiet, är ett försök till en konstruktiv motreaktion till tesen om en Clash of Civilisations, som lanserades på 90-talet. Den går ut på att efter det kalla kriget är de stora motsättningarna inte de mellan öst och väst, utan de mellan västvärlden och den muslimska världen. Och visst finns det spänningar.
Förtroendet är lågt, hemska terrordåd har skapat en misstro i väst mot allt muslimskt och islamskt. Många muslimer känner sig orättvist utpekade och förföljda. Dessutom är besvikelsen i Mellanöstern stor över att det internationella samfundet misslyckats med att hjälpa till med fred och stabilitet i regionen. Att Mellanöstern är världens mest odemokratiska region bidrar naturligtvis till svårigheterna och göder frustrationen. Extremistiska krafter utnyttjar religionen för att underblåsa misstro och fördomar. Karikatyrteckningarna och rondellhundsaffären visar hur känslig frågan är - och hur lite som behövs för att skapa globala reaktioner.
Men det finns starka motkrafter. Det är en ödesfråga att vi finner sätt för olika kulturer, världsdelar och religioner att leva tillsammans i respekt och tolerans med utgångspunkt från de mänskliga rättigheterna såsom de definieras i FN-stadgan.
Trots allt finns det mycket som förenar våra samhällen och de allra flesta vill leva i fred och samförstånd med varandra. Det är detta som är tanken med Civilisationernas allians. Presidenter och ministrar var på plats - men även företagare, medierepresentanter, frivilligorganisationer och forskare. Samtliga deltagare bedyrade sin vilja att kämpa mot extremism, provaktion och intolerans.
Tanken är att initiativet ska vara en brygga där vi diskuterar hur vi kan överbygga konflikter och stöttar olika initiativ och projekt. Det handlar både om att arbeta lokalt och nationellt, men också olika internationella utbyten för att öka kunskapen om varandra. EU har ett extra ansvar att se till att utveckla samarbetet med länderna kring Medelhavet.
Från svensk sida menar vi att initiativet lika mycket handlar om att skapa jobb i förorten i Sverige som att arbeta för att Turkiet blir medlem i den Europeiska Unionen. Det handlar om att möjliggöra för människor, inte minst ungdomar, att träffas, och det handlar om att politiker och viktiga opinionsbildare tar ansvar för att nyansera bilden och inte skapa stereotyper om "vi och dem".
Förhoppningen är att Civilisationernas allians inte ska stanna hos en redan övertygad elit - utan faktiskt engagera ungdomar, media, kulturarbetare på alla plan. Allt för mycket fina tal har hållits och spännande konferenser löser förstås inga problem. Ytterst är lösningarna politiska, men om vi skapar mötesplatser och forum för dialog så är det en bit på vägen.
Vi känner ju ingen annan väg som fungerar än dialogens. Om ett år möts alla i Istanbul igen för att följa upp vad som har gjorts. Till dess gäller det att visa på både snack och verkstad.
Cecilia Malmström
EU-minister