D et är inte de svenska pensionssystemen det är fel på -- problemet är bara att folk inte förstår sig på dem, förkunnade statsministern nyligen på utlandsresa. Det var inte snällt sagt, men kanske sant?
Under våren 2002 fick Alf Svensson löpa gatlopp för det där famösa uttalandet "jag tror inte att alla de som är sjukskrivna i dag hade behövt vara det". Det fick man inte säga då, trots att RFV kunde konstatera att 353 000 personer var sjukskrivna, vilket var en ökning med 12 procent jämfört med året innan -- vilket i sin tur också var en ökning med 12 procent sedan året före. RFV visade också att antalet långtidssjukskrivna ökat med 21 procent till 117 000.
Nationalekonomen Kurt Wickman och ekonomiprofessorn Assar Lindbeck är två av dem som i många år försökt föra en diskussion om den förskjutning som har skett i synen på vad vi har rätt till. Lindbeck menar att svenskarna inte uppfattar att de fuskar, utan att vi helt enkelt har förändrat vår syn på rättigheter och skyldigheter. Wickman gör jämförelser med det svenska samhällsklimatet för bara några decennier sedan -- då överutnyttjande av socialförsäkringar skedde till ett mycket högt pris: risk att stötas ut ur samhällsgemenskapen.
För några år sedan talade jag med en kvinna som är drygt 80 år och bor i nordvästra Ångermanland. Det var fattigpensionären Anna som vårdade sin man Alfred i hemmet och fick hjälp av kommunen tre gånger per dag med att lyfta honom ur sängen. Men städhjälpen hon hade rätt till avsade hon sig.
-- Jag klarar ju oppet själv, jag vill inte ha hjälp med saker jag klarar själv. Varför ska man ha hjälp när det inte behövs? Det borde vi alla tänka på så blev det mindre utgifter. Så länge vi kan ska vi ju hjälpas åt!
Samma år kom jag i kontakt med en ung man som frilansande som tv-tekniker. Men han tänkte ta ett år ledigt och fixa med sommarstugan. Jag tänkte att han måste ha gjort en rejäl hacka på företaget. Men han förklarade raskt "jag får 300 dagar på a-kassan". Han kände inte, när jag frågade, att det var rätt, "men alla andra gör ju så".
Lyssnar man, finns det många fler. "Det ska bli skönt att vara arbetslös ett tag", "han tänkte nog vara mellan jobb ett tag nu" hörs sägas lite här och där. Går det att bota den svenska sjukan? Edvard Palmer, professor i sjukförsäkringar vid Uppsala universitet, pekar på ett par intressanta fenomen som utan alltför stora mängder av fantasi kunde ge en fingervisning om medicinen:
ºDet finns ett väldigt litet ekonomiskt incitament att återvända till jobbet
ºDet finns en utbredd kultur i Sverige som alla delar, arbetsgivare, arbetstagare, politiker och läkare, exempelvis att det är rimligt att sjukskriva sig på grund av konflikt
"Jag kommer, liksom den regering jag tillhör, att i alla sammanhang med kraft brännmärka dem som utomlands talar illa om Sverige", sa Göran Persson under sin tid som finansminister i riksdagen för tio år sedan. Han tycks ha kommit på andra tankar nu. Allt hopp om en seriös diskussion är kanske inte ute?