En oberoende organisation som övervakar valet har kallat det ”det tråkigaste på tio år” .Visst, här och där sitter det faktiskt några affischer. På dem står ofta en man i kostym från Putins stödparti Enade Ryssland bredvid en slogan som säger något vagt om att saker ska bli bättre i framtiden.
Den nationella yra för Putins projekt som uppstod i samband med annekteringen av Krim för drygt två år sedan är i stort sett borta. För de partier som stöder Putin ska valet baxas i land så de kan sitta ännu en period in duman.
Men även om stödet för Putin har minskat så verkar inte stödet för den liberala oppositionella ha ökat . Ekonomin i Ryssland är dålig och många är inte lika förtjusta i presidentens politik som tidigare. Men inte heller oppositionen verkar förmå att skapa entusiasm hos folk som rimligtvis borde lockas av deras budskap.
En vecka före valdagen var jag och fikade med en bekant. Hon är mycket samhällsengagerad och jag visste att hon ogillade Putin. Jag frågade om hon tänkte gå och rösta.
”Jag vet inte”, svarade min vän.
”Men om du skulle rösta, vilket parti skulle du rösta på?”, undrade jag.
”Jag vet inte”, svarade hon.
”Det låter inte som du kommer rösta. Valet är ju på söndag”, sa jag och försökte pressa henne lite.
”Vi får se”, sa hon och bytte ämne.
Jag ringde en annan vän som jag vet är mycket progressiv. Hon är ofta upprörd, för att inte säga förtvivlad, över läget i Ryssland, korruptionen, hur minoriteter behandlas, propagandan, de sociala orättvisorna. Tänkte hon rösta?
”Nej, varför då? De tinar upp Grigorij Javlinskij [från det socialliberala partiet Äpplet] till varje val och kör fram honom. Jag har tröttnat på dem. Var håller han förresten till mellan valen?”.
Jag visste inte var Grigorij Javlinskij höll till mellan valen, men jag förstod vad hon menade.
Samtidigt är det inte lätt för oppositionen att verka. Mycket av det de gör tycks gå ut på att bevara kunskap. Så att den dagen något verkligen kan förändras ska de vara redo att ta över.
Någon dag senare tog jag en kvällspromenad med en tredje vän som är mycket engagerad i hbtq-frågor. Hon jämförde Putin med Brezjnev och frågade.
”När tror du Ryssland kommer kunna förändras?”
”Ingen aning” sa jag. ” Ska du rösta förresten?”
”Nej, jag är skriven i en stad utanför Moskva och har ingen lust att åka dit”.
Man ska förstås inte moralisera. Folk ska göra det de tycker är meningsfullt. Vi vet ju redan att Putins stödpartier kommer att vinna valet, så varför slösa bort en söndag på att rösta när man kan träffa vänner istället? Hur hade jag själv gjort om jag kunnat rösta i Ryssland? Det vet jag inte. Men man kan konstatera att om mina vänner är någon vägledning, så kommer den liberala oppositionen inte mobilisera några stora massor i det här valet.
David Isaksson är uppvuxen i Norrköping och skriver krönikor från Moskva.