Sverige har vädrat krisen bättre än många andra länder. Det var ingen slump. Reformer som gjorde det mer lönsamt att arbeta, som lämnade mer av inkomsterna hos invånarna i stället för Skatteverket, och som krympte den omfattande sjukfrånvaron bidrog till att göra Sverige bättre rustat. Också andra länder som sänkt skatter och genomfört tillväxtreformer under senare år, som Kanada, Australien eller Polen har klarat sig väl genom krisen.
Det är lätt att luta sig tillbaka när man varit framgångsrik. Under valdebatterna har diskussionen för ofta handlat om hur inkomsterna skall fördelas, mer sällan om hur de skapas. Högre inkomster handlar inte i första hand om finare bilar och större TV-skärmar, utan om konkreta utmaningar. Om framtidens bilteknik som undviker så väl krockar som utsläpp av växthusgas. Om ny sjukvårdsteknik som räddar liv. Om ett rikt utbud av jobb som upplevs som meningsfulla.
I själva verket har Sverige redan nu en utmaning som överskuggar det mesta och som kräver extraordinära och snabba förändringar. Många unga svenskar tillåts inte att börja axla ansvar för Sveriges framtid. Fler är arbetslösa än i de flesta andra länder. Fler har inte fullständiga betyg från skolan. Många har rentav gett upp att söka arbete. Så kan man inte umgås med Sveriges viktigaste framtidsresurs, som dessutom består av våra barn.
Våra ungdomar behöver allt försprång de kan få. De måste under sina liv konkurrera med en snabbt växande skara av indier, kineser och många andra landsmän som är hårt arbetande, välutbildade och allt mer teknologiskt sofistikerade.
Ibland kan våra ungdomar vara oerhört framgångsrika. Till exempel när internet uppstod - ett område som inte tyngts av lager av byråkratier, regleringar, och straffskatter. Då kunde unga svenskar få utlopp för sin kreativitet och lyckades väl att bygga en rad internationellt framgångsrika företag.
Så framgångsrika kan svenska unga också bli på andra områden. Det kräver dock att regelförenkling går in på ett snabbspår. Att fler offentliga verksamheter öppnas för konkurrens, och företag som kommer på nya arbetssätt släpps in. Att skatter sänks åtminstone till vad som är vanligt i europeiska länder, eller helst till samma nivåer som råder i de mest framgångsrika länder. Att arbetsmarknadsregler ändras så att arbetsgivare törs erbjuda tillräckligt med arbetsplatser. Att miljöregler ändras så att de förbättrar miljön, inte stoppar investeringar.
Svenska ungdomar får en bra start i livet om många av dem lyckas som företagare och många företag slåss om att anställa dem. Det är vårt ansvar att släppa fram dem. Att riva hindren. Och att göra det så länge ungdomarna fortfarande är ungdomar. Därför väljer vi som högsta prioritet under de kommande fyra åren att förbättra villkoren för dem som startar och driver företag.