Delvis har det kanske att göra med ett traditionellt lågt valdeltagande. Oavsett orsaker och samband är det politiska partier som har det största inflytandet över SvKs verksamhet. Enligt lag (1998:1591) definieras SvK som, ”en öppen folkkyrka, som i samverkan mellan en demokratisk organisation och kyrkans ämbete bedriver en rikstäckande verksamhet”.
Lagen om trossamfund (1998:1593), som tillkom i samband med att SvK skildes från staten, definierar SvK som "en gemenskap för religiös verksamhet, i vilken det ingår att anordna gudstjänst" . Därutöver ska trossamfund skötas på samma vis som en ”ideell förening”. Därmed kan man säga att separationen mellan kyrka och stat är genomförd men inte fullbordad.
Tydligast visar det sig i kyrkovalet. Hälften av nomineringsgrupperna är direkt knutna till politiska partier. 30 procent av rösterna i valet 2013 gick till Socialdemokraterna. Men systemet har också lett till att SD med sina 6 procent har ett visst inflytande över hur SvK ska förvaltas.
Endast 12 procent av de valberättigade deltog dock i valet 2013. Därmed är de 30 procent röster som gick till S i praktiken inte är mer än cirka 230 000 väljare. På grund av den ofullbordade separationen har således S det största inflytandet i kyrkomötet. Naturligtvis kan medlemmar som är missnöjda engagera sig och bilda grupper för att påverka kyrkan i olika riktningar. Men frågan är i vilken utsträckning kyrkans ledning överhuvudtaget vet vad medlemmarna vill när inte mer än drygt 700 000 medlemmar av 6,4 miljoner gör sin röst hörd genom val.
Det låga valdeltagandet kan vara en av orsakerna till SvKs breda verksamhet. Det är lätt att få intrycket av att verksamhetens syfte är att pröva sig fram till vad medlemmarna vill ha istället för att uttrycka kyrkans målsättning. SvK erbjuder dans som påstås vara ”en viktig del i verksamheten”. Den som är ”bra på att laga mat eller baka” och dessutom gillar att använda sig av ”säsongens ekologiska och närproducerade råvaror” bjuds in till SVKs matlagningstävling.
Lika väl som det kan hävdas att all verksamhet lyfter fram Guds storhet kan kritik mot exempelvis matlagningstävling fråga sig om det verkligen borde vara en del av kyrkans verksamhet.
Att det i Sverige fortfarande finns religiösa behov är det ingen tvekan om. Frågan är om SvKs ledning genom det rådande systemet överhuvudtaget har en möjlighet att få en insikt om vad det är människor söker, eller ens har en idé om vilken riktning kyrkan bör ta. Är det dans, matlagning och miljö som ska vara kyrkans kärnverksamhet? Eller räcker Gud och evangelium för att svara på samtidens existentiella frågor? Oavsett svaret är en slutlig separation mellan kyrka och stat nödvändig. Inte minst för att begränsa det partipolitiska inflytandet på kyrkan.
fil.dr. religionshistoria och redaktör för ”Religionen i demokratin” (Timbro 2013).