En ny trend på internet är sökmotorer som fokuserar på vad andra gör på nätet just i detta ögonblick. Det är ett tecken i tiden.
Google erövrade världen genom att sålla fram de mest relevanta träffarna för ett visst sökord. Men när man använder nya sökmotorer som OneRiot, Topsy eller Collecta får man istället veta i vilket sammanhang sökordet är mest omtalat just nu, vad som är det senaste twittret om sökordet och vilka videolänkar i ämnet som flest delar med andra på nätverk som Facebook.
Det är en konsekvent utveckling i en värld som tycks snurra allt mer kring vad andra säger, gör och tänker.
I USA finns redan medieföretag vars affärsidé är att bokstavligen ge folk det folk vill ha. Om många söker på "paddla kanot" så slänger man snabbt ihop ett par reportage om kanotpaddling och säljer dem till tidningar och andra mediesajter.
Att ha en känsla för vad som ligger i tiden har alltid varit viktigt för en journalist. Frågan är om det är journalistikens frälsning eller undergång att man nu enkelt kan ta reda på exakt vad som "ligger i tiden".
Samtidigt verkar allt mer av det vi gör ske i dialog med andra. Många i en yngre generation är uppkopplade hela sin vakna tid mot sociala medier som Facebook, Twitter och Msn. Moderna opinionsbildare är i ständig dialog med andra och varandra. Hastigt framlagda tankar byggs vidare på genom kommentarer, tillägg, länkar till andra som tänkt något liknande.
Människor har naturligtvis alltid varit intresserade av vad andra säger, gör och tänker. Men aldrig tidigare har vi haft så konkreta möjligheter att ta reda på vad det är.
Jag kan inte låta bli att fundera över risken för likriktning. Om vi vet vad "alla andra" tycker om filmen redan innan vi ser den, riskerar vi inte att se den med deras ögon? Om vi befinner oss i dialog dygnet runt, inkräktar det inte på våra möjligheter att tänka egna tankar?
Kanske har de verkligt stora tankarna redan tänkts, av artonhundratalsstofiler som Darwin, Marx och Freud. I framtiden kommer vi kanske istället att klippa och klistra - sampla, recykla och mutera. Inget ont i det, om det sker med kreativitet och självständighet. Det första ifrågasätter jag inte, men däremot det andra.
Alla har hört det sarkastiska uttrycket: "En miljard flugor kan inte ha fel - ät skit!" Bara för att många gör någonting behöver det inte vara något att rekommendera. Längs samma linje kan man kanske konstatera att en miljard flugor som leker följa John sällan hittar egna vägar.
Niclas Ericsson
niclas@niclasericsson.se