Energin inte ekonomin sätter gränserna

Barnkalas sätter press på föräldrar. Svenska Dagbladet har i en artikelserie kommit fram till slutsatsen att födelsedagskalas för barnen inte är ett årligt återkommande tillfälle till glädje, som sig bör, utan leder till press, stress och ekonomiska bekymmer.

Linköping2011-05-12 01:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Samtidigt växer barnkalasindustrin. Muséer, bowlinghallar, hotell och hästgårdar konkurrerar med McDonald?s och olika lekland som Busfabriken om att få arrangera barnens födelsedagsfester. Notan för "köpta" kalas plus kostnaderna för presenter landar på mer än vad många familjer har råd med, vilket gör att en del vänder sig till hjälporganisationer som Majblomman för att få råd.

Något har uppenbarligen gått snett och idén om födelsedagsfirande har hamnat i diket. Barnkalas ska vara likställt med skratt och förväntan, inte gråt och sömnlösa nätter. Anna Ekdal, barnkalasansvarig (!) på Livrustkammaren på Slottet, säger till SvD att föräldrar lägger ned "otroligt mycket energi på att barnen ska få det de önskar". Samtidigt menar hon att det är föräldrarnas bild som får råda och att barnens krav ofta är mycket lägre än vad mamma och pappa målar upp. Vilket belyses när Elias Holmberg, 6 år, får frågan vad han tycker är viktigast med kalas och svarar: "Att leka".

Leka kan man göra i princip var som helst och alldeles gratis. Och vad gäller all den där energin från föräldrarnas sida ställer jag mig frågande till om det innefattar "otroligt mycket energi" att anlita en barnkalasarrangör? Pengar kanske det kräver, men knappast särskilt mycket energi.

Att däremot ställa sitt ballongpyntade hem till förfogande för en lekfull barnaskara, bjuda på hembakad tårta och fiskdamm, skattjakt, femkamp eller andra lekar är ett betydligt större mått på engagemang än att ringa ett samtal till Busfabriken. Dessutom måste man kanske städa före och alldeles säkert efter kalaset hemmavid. En del föräldrar väljer därför att köpa sig fria från städandet, planeringen och ansvaret genom att betala för barnens bus på bortaplan. Och det är jättebra valmöjligheten finns, efterfrågan finns ju uppenbarligen. Däremot är det tragiskt eller rentav larvigt att vissa föräldrar tycks förväxla den möjligheten med tvång.

Busfabriken i Linköping tar som exempel 149 kronor per barn (minimum 8 barn per kalas, det vill säga minst 1 192 kronor) för 2,5 timmars lek, mat, present till födelsedagsbarnet samt godispåse till gästerna. För halva den summan och till och med ännu mindre skulle man kunna ordna en hejdundrande temafest hemma - om man nu är villig att lägga lite fantasi, tid och riktig energi på det. Och det skulle förmodligen uppskattas minst lika mycket av barnen!

För man kan ju fråga sig, i all denna "hets", vilket kalas som blir mest personligt, originellt och roligt - fabriksproduktionen eller hemmavarianten?

Läs mer om