Kritiken av den iranske presidenten Mahmoud Ahmadinejads tal vid FN-konferensen om mÀnskliga rÀttigheter har i allmÀnhet tagit fasta pÄ att han betecknat Israel som en rasistisk stat. Men det han sade var betydligt vÀrre Àn sÄ.
Ahmadinejad hÀvdade att förintelsen - massmordet pÄ sex miljoner judar - bara var nÄgot som anvÀndes som förevÀndning för att skapa en rasistisk stat i Mellanöstern som gjorde ett helt folk (palestinierna) hemlöst.
HÄnfullt talade han om det judiska folkets pÄstÄdda lidande under andra vÀrldskriget och ville i stÀllet lyfta fram att Europa och USA anvÀnde det som förevÀndning för att "föra den grymmaste, mest förtryckande och mest rasistiska regimen till makten i det ockuperade Palestina".
I sjÀlva verket var det bara en mindre del av palestinierna som flydde under Israels sjÀlvstÀndighetskrig 1948. De som stannade kvar var dock de enda som undslapp förtryckande regimer. Jordanien lade beslag pÄ VÀstbanken, Egypten pÄ Gaza.
Men Ahmadinejad Àr inte en ensam galning. Det spekuleras om att hans tal framförallt riktade sig till det egna landets vÀljare som antas vara vÄldsamt antisemitiska. DessvÀrre Àr judefientligheten nog minst lika utbredd i arabvÀrlden. Det Àr ingen slump att nÀstan alla judar dÀr flydde till Israel redan pÄ 40-talet eller i början pÄ 50-talet.
I Hamas förkunnelse nÄr judehatet nÀrmast otroliga höjder. Man kan ibland fÄ intrycket att Hamas kamp bara gÀller den israeliska ockupationen av palestinska omrÄden. SÄ Àr emellertid inte fallet.
I Hamas grundlÀggande programförklaring - som organisationens ledare bara hÀromdagen förklarade aldrig skulle Àndras - riktas udden inte i första hand mot Israel utan mot det judiska folket.
Judarna görs direkt ansvariga för historiska hÀndelser som franska revolutionen, första vÀrldskriget, ryska revolutionen och andra vÀrldskriget - alltsammans hÀndelser lÄngt innan en judisk stat blivit aktuell. Första vÀrldskrigets syfte var, enligt Hamas, att krossa det muslimska kalifatet. I sjÀlva verket, hÀvdar Hamas, Àr det judarna som ligger bakom alla revolutioner och det finns inget krig nÄgonstans som inte judarna har sina fingrar i.
Judarna strÀvar efter att underminera alla samhÀllen, förstöra alla vÀrden, korrumpera samveten, urarta karaktÀrer och utplÄna Islam, heter det. "De ligger bakom knarkhandeln och alkoholismen i alla dess former för att pÄ det sÀttet underlÀtta sin kontroll och expansion."
För att genomföra alla dessa onda planer verkar judarna bland annat genom Frimurarna, Rotary och Lions.
Detta Àr en antisemitism sÄ vildsint att Hitler inte skulle ha nÄgonting att lÀra ut. Mycket riktigt framhÄlls ocksÄ att enda sÀttet att göra slut pÄ judarnas onda planer Àr att döda dem allihop. Detta kommer att ske pÄ den yttersta dagen, hÀvdar man med ett citat frÄn koranen.
Det Àr med denna rörelse som Israel uppmanas att förhandla. Vad ska man förhandla om? Sin egen utplÄning?
NÀr Israel anklagas för onödig brutalitet i sina försök att eliminera Hamas som militÀr kraft mÄste man förstÄ att israelerna inte har att göra med en vanlig motstÄndsrörelse. Hamas kan inte förmÄs till fred genom israeliska eftergifter. NÀr Israel utrymde Gaza upplevde Hamas detta bara som en uppmuntran till att trappa upp kampen.
Och stöd för den instÀllningen, bÄde praktiskt och ideologiskt, hÀmtar man i Iran som precis som Hamas styrs av mÀnniskor som tror sig ha sitt uppdrag direkt frÄn Gud.
Kubas diktator Fidel Castro tyckte att Sovjetunionen borde ha anvÀnt kÀrnvapen mot USA under Kubakrisen 1962. Man kan vara ganska sÀker pÄ att Hamas skulle rikta samma uppmaning till Iran att bomba Israel i det ögonblick som iranierna lyckats med sitt kÀrnvapenprojekt.
Skulle du och jag klara att leva ett normalt vardagsliv med ett sÄdant hot inpÄ knutarna?
Ernst.klein@telia.com