För fyra år sedan sålde jag min villa i Danderyd. Anledningen var inte minst att kombinationen av fastighetsskatt och förmögenhetsskatt gjorde det orealistiskt att bo kvar där som pensionär.
Jag hade då haft villan i 35 år så det var stor skillnad mellan vad jag en gång betalat och vad jag nu fick betalt. Men vinsten gick i allt väsentligt åt för att köpa en bostadsrättslägenhet. Tack vare att jag fick skjuta upp reavinstskatten kunde jag ändå klara affären utan att behöva låna några nya pengar.
Nu vill den borgerliga regeringen ersätta fastighetsskatten med en enhetlig avgift för alla småhus. Förmögenhetsskatten har man redan tagit bort. Tillsammans innebär detta att de nya ägarna kommer att betala mindre än en tiondel i skatt för sitt boende mot vad jag har fått göra med de gamla reglerna.
Man kan diskutera rimligheten i en så kraftig skattesänkning för villor i de mest attraktiva lägena. För många måste det te sig stötande att den som valt att bosätta sig i Danderyd klarar sig lika billigt undan som den som bor i Boxholm.
Men en reform av fastighetsskatten var nödvändig. Den bygger ju på att skatten utgör en procent av ett tänkt försäljningsvärde. Det betyder att i områden där grannarna sålt sina villor till höga priser får de som vill bo kvar betala kraftigt höjd skatt. Med den våldsamma prisutveckling som rått i somliga områden på senare år har detta lett till orimliga skattekonsekvenser.
Prisraketen kan illustreras av att bara ett par år efter jag sålde min villa fick en granne ut 50 procent mer för sin rätt likvärdiga bostad. Hade jag bott kvar hade alltså min skatt med oförändrade regler också gått upp med 50 procent.
Att något behövde göras åt fastighetsskatten var därför alla de borgerliga partierna ense om. Men det var kristdemokraterna som valde att göra saken till en profilfråga.
I stället för att driva sina traditionella krav valde partiet under sin nye ledare att uppmana folk att rösta på kristdemokraterna för att slippa fastighetsskatt och få sänkt bensinskatt. Det var krav som just inte har mycket med partiets ideologiska grundvalar att göra.
Bensinskatten kan en regering som vill motverka koldioxidutsläppen inte gärna sänka. Kristdemokraterna har därför koncentrerat sig på fastighetsskatten där man av allt att döma ställt de andra partierna inför ett ultimatum: gå med på vår linje eller regeringen spricker.
Resultatet har blivit en onödigt dyr reform. Finansieringen har blivit ett jätteproblem. Betalare ska i stor utsträckning bli vi som aldrig fick någon sänkt fastighetsskatt, men däremot sålde för att vi inte klarade av den gamla höga skatten.
Att de som nu får en kraftigt sänkt fastighetsskatt får vara med och betala reformen genom höjd reavinstskatt är inte mycket att säga om. Men att vi som aldrig haft någon glädje av skattesänkningen nu ska betala för andras skattesänkning ter sig något märkligt.
Enligt ett av de alternativ som regeringen funderar på ska vi som fått uppskov med reavinstskatten både få den skatten höjd och tvingas betala ränta på den uppskjutna skatten. I mitt fall betyder det att jag i årlig ränta ska tvingas betala mer än den fastighetsskatt som faller på den villa jag tvingades sälja.
Det är väldigt svårt att begripa att den som ansåg sig ha råd att köpa min villa ska betala mindre i skatt än jag som inte längre äger den.
Inte heller lär de som bor i Boxholm eller andra orter med låga fastighetspriser tycka att det är rimligt att de i fortsättningen ska betala lika mycket som en villaägare i Danderyd.
Ernst Klein
ernst.klein@telia.com