Civilrättsprofessorn Mårten Schultz som också är kolumnist i Dagens Nyheter har i Svenska Dagbladet fört fram kravet att ekonomiskt förtal ska bli straffbart.
I Sverige till skillnad från många andra länder är det bara om man förtalar en person som det kan bli fråga om straff och skadestånd. Ett företag kan aldrig stämma en tidning eller annat medieföretag om man anser sig orättvist kritiserad.
Mårten Schultz anser att detta är en dålig ordning. Ett företag kan skadas svårt om det blir anklagat i medierna för dåliga produkter eller brister i servicen. Schultz anser att det är nödvändigt att företagen får lagens skydd mot anklagelser som visar sig oriktiga eller överdrivna.
Innebörden i det krav som Schultz för fram - och som vid en rad tidigare tillfällen mer eller mindre högljutt krävts av olika näringslivsföreträdare - är att ett medieföretag bör kunna tilldömas ett skadestånd som motsvarar den skada som publiceringen anses ha vållat.
Detta är en livsfarlig tanke. Om den förverkligades skulle hotet om väldiga skadestånd sätta stopp för massor av viktiga avslöjanden i press radio och tv.
En tidning som får tips om ett bromsfel på en ny bilmodell skulle antagligen aldrig våga publicera därför att det oftast är en orimligt svårt för en journalist att fullt ut bevisa att det verkligen rör sig om en genomgående felkonstruktion. Han kan hitta ett antal vittnesmål från bilägare och verkstäder på obegripliga bromsproblem, men räcker det när ett bilföretag mobiliserar alla sina juridiska resurser för att kräva ett mångmiljonskadestånd? Säkrast att inte skriva någonting.
Eller för att ta ett mycket konkret exempel från höstens nyhetsflod: Vårdföretaget Carema kommer att förlora åtskilliga kontrakt och därmed vållas förluster i mångmiljonklass på grund av den kritik som började i Dagens Nyheter och fortsatt i alla andra medier.
Att den kritiken varit en viktig samhällsinsats kan inte gärna betvivlas. Men den byggde ursprungligen på ett påstående om vanvård från anhöriga till en person som avlidit på ett av Carema drivet äldreboende. Hur säker kunde tidningen vara på att den kritiken var befogad och att den bara var toppen på ett isberg?
Inför hotet om ett jättestort skadestånd till Carema hade tidningen innan den vågade publicera tvingats leta reda på flera andra fall av vanvård - en inte direkt lätt uppgift innan offentliggörandet av vårdskandalen på Koppargården lockat fram en massa andra klagande.
Tidningen hade också behövt anlita egen juridisk expertis för att bedöma riskerna att fällas i en skadeståndprocess. I slutändan hade det blivit en bedömning om den nytta tidningen kunde ha av att publicera en skandal uppvägde riskerna att drabbas av miljonskadestånd.
Det är därför som statsmakterna låter nyttan av avslöjanden om missförhållanden inom näringslivet eller enskilda företag väga tyngre än företagens intresse av skydd mot osakliga anklagelser. Det är sorgligt att en juridisk auktoritet som Mårten Schultz inte begriper det.
Ernst Klein