Södra Sverige har tydligen haft den varmaste vintern på 250 år, ja det är tveksamt om vi haft någon vinter alls. För dem som odlar ett katastrofscenario när det gäller klimatet på jorden är denna icke-vinter naturligtvis ett fynd.
Men vad ska man säga om snöstormarna i Kina och Afghanistan? Och hur passar snöovädren över Grekland och Israel in i katastrofbilden?
Den här vintern har vi haft det åtskilliga grader varmare än normalt i Sydsverige. Det kan rimligtvis bara delvis förklaras med den långsiktiga trend mot högre genomsnittstemperaturer som meteorologerna konstaterar och som de flesta av dem förklarar med mänskliga utsläpp av koldioxid.
Köldrekorden och snörekorden i Kina och Afghanistan visar på samma sätt inte att teorierna om en global uppvärmning varit felaktiga. Men de är besked om att katastrofhotet inte är så överhängande som somliga vill få oss att tro. Om uppvärmningen beror på för stora koldioxidutsläpp finns det tid att bromsa utvecklingen.
Men det kan bara till en liten del ske i Sverige. Våra utsläpp är med tanke på avstånden och det klimat vi normalt dras med förhållandevis små för ett land på vår ekonomiska nivå. Det beror delvis på att naturen varit hygglig nog att utrusta oss med älvar som gått att utvinna elektricitet ur. Det beror också på att svenska politiker på 60- och 70-talen var kloka nog att satsa på kärnkraften. Om de som ville stoppa den satsningen och snabbt avveckla det som redan hunnit byggas fått igenom sin vilja hade vi legat avsevärt sämre till idag.
När den svenska kärnkraften byggdes ut var det med det uttalade syftet att minska vårt oljeberoende. Koldioxidhotet var däremot den gången ingen viktig drivkraft. Idag är det en desto viktigare faktor som talar för kärnkraften. Och hotet om politiskt framdrivna oljekriser (som på 70-talet) liksom plötsliga språng i priserna på olja har inte direkt minskat.
Om de grupper som nu avvisar en fortsatt satsning på kärnkraft fått igenom sina krav skulle Sverige legat avsevärt mycket sämre till när det gäller koldioxidutsläppen. Vänsterblocket berömmer sig av att vilja pressa ner utsläppen med några procent mer än vad regeringen föreslagit. Men utan kärnkraft hade den nödvändiga minskningen verkligen inte handlat om enstaka procent.
I själva verket är vi redan så effektiva i koldioxid-bekämpningen att det blir väldigt dyrt att pressa ner utsläppen ytterligare på hemmaplan. Regeringen vill därför att en del av satsningen ska ske med svenska statspengar, men i länder där sådana åtgärder blir mycket billigare än här hemma. Folkpartiet vill dessutom att vi ska satsa på ny kärnkraft vilket skulle möjliggöra elexport och därmed nedsläckning av kolkraftverk i våra grannländer.
För detta program hudflängs man av så kallade miljövänner. Det är för mig helt obegripligt. Klimathotet handlar inte om Sverige. För oss vore det ganska skönt med fler vintrar som årets. Men de svenska insatserna för jordens klimat måste gå på två linjer samtidigt. Dels måste vi pressa ner våra egna utsläpp ytterligare, trots att det blir dyrt. Annars är vi inte trovärdiga. Men sedan måste vi satsa våra resurser där svenska pengar och svensk teknisk gör mest nytta.
En del av den satsningen kommer säkert att handla om effektivare och säkrare kärnkraftverk. Att vindkraften skulle kunna lösa Kinas energiproblem är svårt att tro. Kärnkraftens styrka är att den är storskalig, det vill säga den egenskap som de så kallade miljövännerna framför allt vände sig emot.
Ernst Klein
ernst.klein@telia.com