Att tro att Jesus efter att ha dött på korset återuppstod på påskdagen kräver en tro som trotsar allt förstånd. Vanligt mänskligt tänkande säger oss att sådant händer inte. Men ingen kan bevisa vare sig att det skedde eller att det inte skedde.
Att världen inte skapades för 6000 år som Bibeln påstår går däremot att bevisa. Ändå ingår det i miljoner människors mest omhuldade trosuppfattningar.
I en religiös nöjespark i USA försöker man få ihop Bibelns skapelseberättelse med obestridliga naturvetenskapliga fakta. Därför visar man dinosaurier tillsammans med nu existerande djur och människor på väg in i Noaks ark. Det blir till en tro som utmanar löjet.
Att alla de växter och djur som finns i dagens värld plus alla de som dött ut utvecklats genom naturens slumpmässiga urval från encelliga livsformer är så märkvärdigt att det utmanar vårt vanliga bondförnuft. Det är inte konstigt att människor haft lättare att tro att de allihop - blommor, bakterier och tigrar - är resultatet av en aktiv insats från en skapare.
Därför dröjde det också ända till 1800-talet innan en vetenskapsman lanserade en annan teori, en teori som revolutionerat tänkandet långt utanför den vetenskapliga världen. Baserat på sina iakttagelser av djur och växter i skilda miljöer arbetade sig Charles Darwin fram till sin teori om att bland alla varianter av djur och växter var det de som var bäst anpassade till sin miljö som överlevde.
Utgångspunkten för hans tankar var en iakttagelse han gjort under en jorden-runt-färd med forskningsfartyget Beagle. På de olika Galapagos-öarna finns helt skilda arter av finkar. Det ledde Darwin till teorin att de alla härstammade från en enda art som av en tillfällighet hamnat på öarna. Sedan hade skilda förhållandena på de olika öarna lett till att fåglarna utvecklats åt helt olika håll alltefter de starkt varierande livsvillkor som rådde.
Darwin tycks genast ha förstått hur omvälvande hans tanke var. Det dröjde därför många år innan han tyckte sig ha fördjupat sina kunskaper tillräckligt för att lägga fram sin teori inför offentligheten. På den tiden fanns inte heller någon kunskap om de mekanismer som styr ärftligheten och ännu mindre om varför det ständigt uppstår mer eller mindre (oftast mindre) livsdugliga varianter.
Darwins stora verk Om arternas uppkomst är därför ett otroligt intellektuellt kraftprov. Han lyckas där från sina trots allt mycket begränsade iakttagelser skapa en teori för hur allt levande utvecklats genom ett naturligt urval från ständigt nya varianter av skilda livsformer.
Hans tankar är uppenbarligen oförenliga med föreställningen om att jorden är bara 6000 år gammal. På så kort tid är den artrikedom som nu finns helt otänkbar. Men några år tidigare hade geologiska forskare visat att jorden måste vara inte bara några tusen år gammal utan i själva verket många hundra miljoner år. Under denna enorma tidsperiod kan oändligt många mycket små förändringar leda till de ofattbart stora variationer som vi dagligdags kan iaktta.
Darwin hade ingen avsikt att utmana religionen, men till en början kom religionens företrädare att känna sig starkt provocerade och de fördömde i starka ordalag Darwin och hans anhängare.
Men den biologiska forskningen tog snabbt till sig Darwins tankar och de har visat sig oerhört fruktbara, inte minst efter de nya kunskaper som upptäckten av DNA inneburit om hur utvecklingen styrs.
Darwin var själv troende kristen. Men han förstod att Bibeln inte var en trovärdig källa till hur Gud skapat världen. Han har gett forskarna ett ovärderligt instrument för att alltmer fördjupa förståelsen av hur det istället gått till. Somliga kristna ser det fortfarande som en uppgift att ifrågasätta honom. De gör sin tro en otjänst.
ernst.klein@telia.com