Jag tror att de som förnekar växthuseffekten blundar för en obehaglig verklighet. Men jag blir också ofta irriterad på det monumentala hyckleriet hos dem som påstår sig gå i spetsen för miljökampen och som unisont fördömer kärnkraften. (Ett undantag är en tidigare ledare för Greenpeace i Storbritannien).
I Sverige klarar vi försörjningen med elenergi helt utan olje-, kol- eller gasdrivna kraftverk, detta trots att vi också klarar mycket av husuppvärmningen med elenergi. Detta är möjligt därför att en majoritet i folkomröstningen sade nej till kraven från den tidens miljökämpar att kärnkraften omedelbart skulle skrotas. Naivt förordade de att den förlorade energin skulle ersättas av sol- och vindkraft. Utan kärnkraften skulle vi tvingats till en massiv import av icke förnybara energislag med höga utsläpp av koldioxid. Men i stället för att erkänna sitt grundläggande misstag i den svenska energidebatten fortsätter miljökämparna att kräva en snabb avveckling av kärnkraft och förbud mot nya kärnkraftverk.
Nu kommer allt högljuddare krav på att vi ska sluta äta kött, dricka mjölk och äta ost. Korna är fruktansvärda utsläppare av växthusgaser och det går åt enorma mängder vatten för att producera den mat de ger oss. Men hur skulle det svenska landskapet se ut om vi inte hade kor som betade där eller åt av gräset eller andra foderväxter som bönderna odlar? Vill vi verkligen att det svenska landskapet helt och hållet ska förvandlas till granplantager? Och vatten som är ett jätteproblem på många håll i världen är sannerligen inget problem i Sverige. Och det går verkligen inte att exportera vårt överflöd av vatten till världens torra länder.
På många håll i världen innebär köttproduktionen svåra påfrestningar på landskap och naturresurser förutom att själva produktionsmetoderna innebär alltför stora bidrag till utsläppen av växthusgaser.
Men det som är goda råd i stora delar av världen är inte nödvändigtvis lika goda råd i Sverige. Vi behöver våra kor som landskapsvårdare och kan därför med gott samvete fortsätta att äta kött och dricka mjölk. Kraven på närproducerad mat är inte heller alltid realistiska eller rimliga. För många fattiga länder har möjligheten att exportera frukt och grönsaker till Europa inneburit de första stegen mot ekonomisk utveckling.
Och i ett kallt och mörkt land som Sverige skulle vintermånadernas utbud av frukt och grönt bli närmast obefintligt. Jag är så gammal att jag minns hur det var förr i tiden innan importen växt till de väldiga mängder som gäller i dag. Jag minns hur min mamma i mitten på sommaren beställde årets första tomater från NK-livs. I de vanliga handelsträdgårdarna dröjde det fortfarande mer än en månad innan tomaterna mognat och sedan var säsongen slut nästan innan den börjat.
Det går inte att med politiska beslut försöka detaljstyra våra matvanor eller produktionen av det vi äter. Miljöpolitiken måste ta sikte på långt mera övergripande ting. Och det finns all anledning till stor skepsis mot de krav som miljöorganisationerna ställer. Deras råd kan i värsta fall leda käpprätt åt helvete.
Lär av striden om kärnkraften!
Ernst Klein
Ernst.klein@telia.com.