Förra veckan röstade slutligen Europaparlamentet om förslag till nykemikaliepolitik i EU, Reach. För mig har grunden hela tiden varit attförstärka skyddet för miljö och hälsa, förtydliga vad som omfattas ochförenkla för småföretag. Kommissionens förslag är en bra grund menbehöver förbättras på en rad punkter.
Inför vår omröstning hölls ett otal förhandlingar och möten, oftavar jag kvar till sent på natten på kontoret. Till slut hade vi en breduppgörelse mellan s-gruppen, de konservativa och oss iliberaldemokraterna om kraven på ämnen som finns på marknaden ikvantiteter om 1-10 ton. Den innebär att kraven för dessa kemikalierblir hårdare om de är farliga, men mjukare om de inte är det.
Både förstärkt miljöskydd och förenkling för småföretag på en gång alltså.
Slutresultatet av Europaparlamentets omröstning blev överförväntan även om det finns bitar som jag är missnöjd över. Jaglyckades få in rätten för konsumenter att få information, förstärktansvar för industrin och en regel om att de farligaste ämnena ska bytasut så snart det finns ett alternativ.
Resultatet var bättre än man kunde förväntat sig -- det ansåg mångahär i Europaparlamentet och även kommissionär Margot Wallström, som engång i tiden lade fram förslaget. Den svenska miljöministerndeklarerade dock att detta var något som man borde rösta nej till. Påen fråga i riksdagen förra veckan försökte miljöministern slingra sigflera varv. Javisst ansåg ministern att det var väldigt likt det somden svenska regeringen sagt sig kunna stödja i rådet men det var ändådåligt. Så man borde vara emot fast det var bra. Ja, jag förstår i allafall inte hur svensk socialdemokrati får det hela att gå ihop. Bara (s)klarar konststycket att både vara för och emot samtidigt.
Kemikaliepolitiken rymmer mycket dramatik och världsnaturfonden,WWF, brukar vara duktiga att utnyttja detta visuellt. Efter ett mötemed dem hade jag därför med mig en påse med rödfärgat vatten som detstod toxic (giftigt) på och som var väldigt likt en påse med blod. Ensvensk familj hade varit med i en undersökning där de visade hur mångamiljögifter som finns i människors blod och att vissa finns i högrehalter hos våra barn. Mormor är oftast "giftigast", men inte alltid.Resultaten av studien är skrämmande.
Morgonen efter när jag kom till kontoret är korridoren vid mittrum avspärrad. Några allvarsamma män i uniform vaktar och jag fårsnällt identifiera mig och säga: att ja, jag är Mrs Ek som har mittkontor här. De ringer efter förstärkning och nu börjar jag bli väldigtorolig över vad som hänt. När så vaktchefen gör entré förklarar hanallvarligt att de hittat en påse med förgiftat blod på mitt kontor ochatt de därför spärrat av korridoren... Försynt frågar jag om de vet vadWWF är och de är inte roade när de inser misstaget.
Så dramatiskt kan det vara i Europaparlamentet ibland. WWF:skampanjer kan få oväntade följder men nu vet jag i alla fall attEuropaparlamentets säkerhet är att räkna med. Tryggt.