Europas skamflÀck pÄ diktaturkartan. Krönika av Birgitta Ohlsson

"EnvÀldet finns i det geografiska landskapet precis runt hörnet."

Linköping2010-12-30 09:34
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

VÄld, vandalisering och valfusk. Blod, brutalitet och barbari. Polisövergrepp, pÄtryckningar och propaganda. Scenerna lÄter som ett "lÄtsasval" med Potemkinkuliss i valfri afrikansk diktatur eller för den delen som tagna ur verkligheten vad som pÄgÄr just nu i vÀstafrikanska Elfenbenskusten.

Men vi behöver inte resa flera hundra mil för att se diktaturens fula tryne. Vi behöver inte bege oss till vÀrldens allra fattigaste lÄginkomstlÀnder för att upptÀcka förtrycket. Vi behöver inte ens lÀmna vÄr egen kontinent Europa för att inse att envÀldet finns i det geografiska landskapet precis runt hörnet.

Bara med nÄgon timmes flygresa frÄn Stockholm ligger Minsk huvudstaden i Vitryssland/Belarus. NÀr jag skriver detta har knappt tvÄ veckor gÄtt sedan landets presidentval den 19 december, dÄ regimens officiella valresultat gav Lukasjenko 80 procent av rösterna pÄ valnatten. En valnatt som följdes av grovt vÄld dÀr oppositionella misshandlades, sattes i fÀngelse och dÀr vi fortfarande inte vet vad som har hÀnt mÄnga aktivister.

Men mitt i den vitryska tragedin fÄr vi inte glömma demokratins kraft och seger i Europa. NÀr jag föddes en sommardag i juli pÄ sjukhuset i Linköping 1975 var knappt hÀlften av den Europeiska Unionens i dag 27 medlemslÀnder demokratier. I praktiken hela södra Europa höll pÄ eller hade just lÀmnat militÀrdiktaturen bakom sig, hela öst- och central Europa levde under kommunismens dystra ok och ofriheten, planekonomin och brott mot mÀnskliga rÀttigheter var europeisk vardag. I dag Àr samtliga EU:s medlemslÀnder demokratier och marknadsekonomier, Àven om det tyvÀrr finns oroande tecken pÄ brist pÄ respekt för minoriteters rÀttigheter, attacker pÄ öppenheten och alltför mÄnga viktiga frihetsutmaningar kvar. För om inte friheten respekteras fullt ut pÄ hemmaplan Àr det omöjligt att försvara den trovÀrdigt internationellt.

EU som lockbete, pÄtryckare och som kombinerad morot och piska Àr dock i vÄr del av vÀrlden kanske det mest effektiva instrumentet för frihetsförÀndringar. Utan hÀgrande EU-medlemskap eller Ätminstone handelsrelationer med unionen hade arbetet för att stÀrka demokratiska ideal gÄtt mycket lÄngsammare pÄ mÄnga hÄll. Avskaffandet av dödsstraffet, införandet av pressfrihet och tillÄtandet av Prideparader hade aldrig skett pÄ delar av kontinenten utan EU-press.

DÀrför var det befriande att pÄ julaftonen lÀsa i International Herald Tribune hur Sveriges utrikesminister Carl Bildt tillsammans med sina ministerkollegor frÄn Tjeckien Karel Schwarzenberg, Tyskland Guido Westerwelle och Polen Radek Sikorski talade klarsprÄk om att den europeiska unionens vÀrderingar om frihet aldrig kan acceptera den vitryske presidenten Lukasjenkos diktaturfasoner. Eller som de avslutade artikeln:

" The best test of our own values is what we do on behalf of the powerless. Europe must not be mute."

Birgitta Ohlsson,

EU-minister (fp)

LĂ€s mer om