Att världens största terroristledare Osama bin Laden dött är en lättnad. Mannen som blivit symbol för terrorismen på 2000-talet och ansvarig för tusentals människoliv är borta. Samtidigt beklagligt att han inte kunde ställas inför rätta.
Men bin Ladens fundamentalistiska idéer är inte borta. Bin Laden var under två decennier ledargestalt för al-Qaida som ledde till vidriga terrorattacker i USA 11 september 2001. Men de senaste åren har al-Qaida decentraliserats och Interpol varnar för hämndaktioner. Kampen mot terrorismen måste fortsätta föras exempelvis militärt i Afghanistan. Även om hotet höjs på kort sikt går vi långsiktigt mot en säkrare värld där al-Qaidas attraktionskraft minskar. Vi ska varken överskatta eller underskatta hoten från våldsbejakande extremister, men ta dem på största allvar.
Bombdådet 11 december i Stockholm förra året chockade oss som första självmordsbombare i Skandinavien. Samma period publicerades på Internet första rekryteringsvideon på svenska av somaliska terrororganisationen al Shabab. Kort därefter greps svenska medborgare i Danmark misstänkta för att planerat blodigt terrorattentat mot Jyllandsposten. Men extremismen är ingen ny företeelse.
Under 1990-talet dominerade vitmaktmiljön den politiska agendan. Svenska nynazister mördade fackföreningsmannen Björn Söderberg och gärningsmännen vid polismorden i Malexander hade bakgrund i vitmaktrörelse. Efter skadegörelsen under EU-toppmötet i Göteborg 2001 handlade debatten om vänsterautonoma. I stället för att se extremistiska rörelser som isolerade måste vi se hur de påverkar varandra. Våldsbejakande extremism har en sak gemensamt att använda våld för att uppnå politiska mål.
Vi vet inte hur morgondagens extremism ser ut. Genom utredningar har regeringen fått en god bild av våldsbejakande islamistisk extremism som våldsbejakande höger- och vänsterextremism. Sverige behöver förebyggande arbete mot all form av våldsbejakande extremism. Det är avgörande att personer i riskzonen identifieras tidigt, fångas upp och att individer som vill lämna dessa rörelser får kvalificerat stöd. Personer boende i Sverige som deltar i jihad utomlands kan dessutom göra sig skyldiga till allvarliga brott och om de återvänder kan de utgöra säkerhetsrisker.
Den våldsbejakande extremismen dog inte med Osama bin Laden. Inte heller i Sverige. Därför har jag som demokratiminister ambitionen att lägga fram en handlingsplan mot såväl politisk som religiös extremism till sommaren.
Birgitta Ohlsson,
EU- och demokratiminister