Jag började som krönikör i Corren i början av 90-talet, förungefär 15 år sedan. Nu skriver jag min sista krönika, och sånt ger jualltid anledning att reflektera lite extra:
På dessa 15 år har vi fått uppleva en total omvandling av Europa.Muren hade fallit 1989, men 1990 visste ännu ingen hur det skulle gå.Sovjetunionen fanns kvar, de baltiska staterna slogs för sinfrigörelse. Skulle deras frihetskamp slås ned med våld? Skulle glasnostoch perestrojka få ett bakslag och kommunistdiktaturen bita sig fast iRyssland? Ingen visste då, men nu vet vi: Sovjet existerar inte mer.Tre före detta ockuperade Sovjetrepubliker och fem ytterligare föredetta Sovjetsatelliter har blivit medlemmar i EU. Och Sverige är med!
På dessa 15 år har vi fått känna på den värsta krisen iSverige sedan mellankrigstiden. Från 2 procents arbetslöshet till 10,från stabila statsfinanser till total skuldkris, 13 procents inflationoch budgetunderskott, en riksbanksränta på 500 procent och låneräntorför vanligt folk på nästan 20. Vårdkris! Men vi har också fått upplevaåterhämtningen, långsam, stapplande, och politiskt problemfylld -- menicke desto mindre: halverad arbetslöshet, åter till budgetbalans ochsjunkande skuld, 2-procentig inflation, 4--5 procent räntor påvillalånen. Frihandel i nästan hela Europa, gemensam valuta i 12EU-länder!
På dessa 15 år har vi fått se hur datorer och internet har blivitnäst intill var mans egendom. Vi har fått se nästan alla de östgötskastorföretagen omvandlas totalt: Ericsson i Norrköping och Linköping,Saab, STAL/ABB i Finspång, Luxor och Nokia i Motala, Solectron, upp-och nedgång för it-företagen i Mjärdevi ... Internationalisering ochomvärldsberoende har blivit avgörande för näst intill varje människa,och direkt närvarande i de flestas vardag.
Fantastiska möjligheter och framsteg: Nästan inga diktatureri Europa. Fria grannar på andra sidan Östersjön, massor avvänortsförbindelser, idrottsutbyte, affärer! Snabb bantning avförsvaret, nästan inga värnpliktiga, stora resurser som kan användas påannat håll. Svenskar som turistar i Lettland, Polen, Tjeckien! Helt nyajobb som vi knappast kunde drömma om. Massor av nya svenskar.Norrköping universitetsstad!
Men också nya problem och hot: Är det våra utsläpp som skaparväxthuseffekt och klimatförändringar, stormar, skogsbränder? Hurhanterar vi elavbrott, nya sjukdomar, katastrofer i världen som drabbaräven svenskar, terrorism? Blir det fler Irak? Hur får vanligamedborgare inflytande över det som sker i en alltmer gränsöverskridandevärld?
Jag har inga lösningar. Det gemensamma är att det handlar omstora, långsiktiga förändringar som påverkar allas vår vardag, och somkan påverkas -- men bara långsiktigt och gränsöverskridande. Samtidigthar jag en gnagande oroskänsla. Både politiken, medierna och en delmyndigheter blir alltmer kortsiktiga, allt mer snuttifierade ochtrångsynta. Den klyftan mellan verkligheten och de som kan påverka denriskerar att bli förödande.
Så -- både politiken, arbetsmarknadens parter, medierna och detcivila samhället står inför stora, men oerhört spännande, utmaningar.Frågan är om de klarar det.
På återseende i andra sammanhang!