En av Europas mest spektakulära naturmiljöer finns runt Mont Blanc.
Redan på 1800-talet byggdes där liften upp till Aguile de Midi på nästan fyra tusen meters höjd. Ingen miljöorganisation anser i dag, så vitt jag har kunnat se, att den borde rivas. Tvärtom ses just bergets tillgänglighet, rätt förvaltad, som en hävstång för bättre naturvård. För den finns politiskt stöd bara om många lär sig att uppskatta naturen.
I den svenska debatten är tongångarna ofta helt annorlunda. Att bygga en motsvarande lift vid Städjan nära Idre beskrivs ibland som likvärdigt med att spränga berget.
Så upplevs det förmodligen också av den lilla gruppen, fjälleliten, som faktiskt klarar av att vandra eller skida in i de många svårtillgängliga svenska fjällmiljöerna och bo i tält eller koja. För de allra flesta förblir detta otillgängligt.
Något man sett på bild eller möjligen kunnat ana från Åreskutans topp.
På många håll i världen har en ökad tillgänglighet till naturskatter ökat såväl allmänhetens som lokalbefolkningens intresse för naturvård.
Ett exempel är Yellowstone Park där en utbyggnad av vägar genom parken och boendeorter i naturreservaten vid parkgränserna har gått hand i hand med en kraftig förbättring av naturvård. De stora djuren som bison och grizzlybjörnen är tillbaka i stora antal efter att nästan ha varit försvunna.
Ett annat exempel är Galapagosöarna. Antalet turister har fördubblats det senaste decenniet. Tillgängligheten har förbättrats kraftigt med anlagda naturstigar genom de mest känsliga områdena och fler hotell. Detta har samtidigt gett resurser och opinion för en mycket bättre naturvård. Utan det hade inte de stora landssköldpaddornas livsmiljö kunnat räddas.
Det globala perspektivet är också relevant för Städjan och andra liknande expemel. Den turist som inte åker till Idre gör något annat med pengarna. Hon kanske köper en storbilds-tv eller oxfiléer från Brasilien för pengarna. Alternativen belastar miljön mer.
Dessa avvägningar speglas inte minst i den uppmärksammade rapport som FN:s expertpanel i klimatfrågor nyligen publicerade. Där betonas just att ett snabbare byte från varukonsumtion till konsumtion av tjänster är ett viktigt inslag för att hejda växthuseffekten.
Rätt förvaltad skulle Städjan kunna bli den plats i Sverige där vanliga människor får uppleva ett riktigt fjäll.
Där man får möjlighet att göra en topptur utan att riskera livhanken. Där det finns en chans att se älg eller andra djur under liftturen genom Foskdalen. Det skulle kunna bli det ställe i Sverige där många svenska barn under en skidsemester får en känsla för fjällnaturen och hur den måste vårdas.
Sommartid kan fler ta liften upp och få blicka ut över den fantastiska - och till största delen orörda fjällvärld - som man annars bara skymtat som enstaka fjälltoppar från resan dit.
Eller så kan fjällen förbli en oas för ett fåtal. För den lilla fjälleliten som är ständigt förvånad över den klena opinionen för bättre naturvård.
Stefan Fölster
Chefsekonom på Svenskt näringsliv