Den globala livsmedelskrisen är ett allt mer växande problem, samtidigt som världens befolkning fortsätter att växa kraftigt. Mer än en miljard människor lider i dag av svält eller undernäring, samtidigt som priserna på livsmedel fortsätter att stiga. När maten blir allt dyrare drabbas de fattigaste först. Den senaste tidens matkravaller runt om i världen visar att de höjda matpriserna måste tas på allvar. Det är stora utmaningar vi står inför, men jag tror ändå att det är möjligt att åstadkomma en värld utan svält.
Prisuppgången på livsmedel som slår hårdast mot de fattigaste beror till stor del på väderrelaterade problem runt om i världen, som medfört att produktionen blivit mindre än normalt. Regeringen har i varje årlig budget sedan 2009 gjort särskilda satsningar på den globala livsmedelsförsörjningen, och detta arbete fortsätter vi med även i årets budget. Livsmedelssatsningen mot hunger och undernäring uppgår i år till 225 miljoner kronor, där en del går till livsmedelsforskning. För att trygga livsmedelsförsörjningen i världen måste vi även välkomna nya aktörer och nya goda idéer i utvecklingsarbetet, till exempel svensk forskning och innovation.
Forskningen och den högre utbildningen har en central roll för att stödja innovation och tillväxt, vilket bidrar till ökad kompetens i utvecklingsländerna. Forskning och innovationer på det biotekniska området kan bli mycket viktiga för att trygga livsmedelsförsörjningen i till exempel Afrika.
Min ambition är att styra en del av livsmedelssatsningen till bioteknik, det vill säga ny teknik i biologiska processer som kan ge intressanta och nya möjligheter till framsteg för en tryggare livsmedelsförsörjning. Innovationer som bygger på ny forskning kan bland annat bidra till nya vacciner mot sjukdomar hos jordbrukets djur eller stärka motståndskraften mot växtskadegörare. De kan förbättra grödornas tolerans mot torka, och därmed deras anpassning till klimatförändringar, eller öka deras näringsinnehåll.
Vi måste göra ännu mer för att stärka fattiga bönders förmåga att producera mat och stötta utvecklingsländers egna lokala jordbruk, tillväxt och utveckling. Därför är det viktigt för mig som biståndsminister att ta vara på nya möjligheter och bra idéer för att vi ska kunna göra ännu mer. Här tror jag att forskningen är en viktig tillgång som kan lära oss mer om hur vi kan skapa nya lösningar för att uppnå en global livsmedelstrygghet.