"Ingen nation har någonsin blivit ruinerad på handel". Benjamin Franklins ord om vikten av frihandel stämmer mer än något annat för den globalisering som världen befinner sig i just nu. Den globala kartan angående tillväxt och välstånd ritas om radikalt och det går snabbt. I dag står EU för en fjärdedel av världsekonomin. Fram till 2030 räknar man med att EU krympt till en åttondel av världsekonomin. 2050 beräknas EU bara att stå för drygt åtta procent. År 2050 kommer enligt prognoser Asien - med Kina i spetsen - att äga nära hälften av världens resurser. Omvärlden förändras snabbt.
Europa står inför ett vägval. Ska vi återta platsen som världens ekonomiska centrum eller förpassas till att bli världens största museum? Trots att Europa nu genomlider den svåraste ekonomiska krisen sedan 1930-talets dagar finns det goda möjligheter att komma på rätt köl igen. Om vi gör rätt val. Det handlar om att låta vår handel växa utåt genom frihandelsavtal med länder som USA, Japan och Indien. Tyvärr i krisens kölvatten växer nationalistiska och protektionistiska vindar. Bara månader efter finanskrisens utbrott hade 17 av världens 20 största ekonomier infört protektionistiska åtgärder för att isolera sig själva och minska handeln.
Det handlar om att skapa ett dynamiskt företagsklimat. Världsbanken rankar tyvärr flera av EU:s länder på 130:e plats eller sämre globalt när det gäller hur enkelt det är att starta ett företag.
Det handlar om att utveckla den inre marknaden som i år fyller 20 år av världens mest samordnade handelsmarknad som skapat miljoner nya europeiska jobb, tusentals nya företag och i dag når en halv miljard människor. Enligt EU-kommissionen har de åtgärder som gjordes mellan 1993 fram till 2009 medfört ungefär 3 miljoner nya jobb. Och de kan bli fler. Handeln mellan EU-länderna ökade dessutom under motsvarande period med 2000 miljarder euro.
Det handlar om att hushålla med våra gemensamma pengar varsamt. Just nu denna novembermånad sker intensiva förhandlingar kring EU:s långtidsbudget 2014-2020. Det går inte att fortsätta låta nästan 40 procent av pengarna gå till jordbruksstöd. Vi måste satsa på forskning, gränsöverskridande infrastruktur, klimat, innovationer och bekämpning av gränsöverskridande brottslighet.
Vi som värnar Europas framtid vårdar ekonomisk framgång. Detta kräver en modern budget som siktar på framtiden och inte femtiotalet. Politik är inte bara att vilja. Det är att våga välja också.