Många tidningars stoltaste stunder inträffar när de avslöjar fusk, till exempel av överambitiösa moderater i partiets provval. I medias mörkaste ögonblick slätar de i stället i det längsta över det mest flagranta fusket.
Så sker just nu i flera fall. Det tycks vara näst intill outhärdligt för många svenska media att rapportera om att åtskilligt av den "klimatforskning" som de tidigare basunerat ut inte byggde på mer än miljöorganisationers spekulationer. Flera veckor efter rapporteringen i andra länder trycks nu små notiser om att Himalayas glaciärer inte smälter, och att chefen för FN:s Klimatpanel sannolikt tvingas avgå.
Den egentliga skandalen har ännu knappt berörts. Nämligen att de mest centrala forskarna systematiskt hemlighållit data, och att överdrifterna nu avslöjas på löpande band: Om livsmedelsproduktionen i Afrika, risken för översvämning i Nederländerna, om hotet mot Amazonas regnskogar, om risken för spridning av malaria, eller om temperaturen under vikingatiden.
Det är inte slut med det. Framöver kommer också allt mer avslöjanden om att klimatpolitiken varit synnerligen ineffektiv. Miljöpartiets samlade förslag riskerar rentav att öka världens koldioxidutsläpp.
Jag tillhör de som anser att vi borde ta till mer och effektiva åtgärder mot koldioxidutsläpp. Därför är jag den första att beklaga att en del forskare, miljöorganisationer och många svenska media dribblar bort trovärdigheten som behövs för att väcka klimatengagemang.
En annan fuskskandal kommer förmodligen snart att brisera. Under de senaste veckorna har stort utrymme givits åt Wilkinsons och Picketts bok Jämlikhetsandan. Författarna hävdar medels en lång serie av diagram att invånare i länder med jämnare inkomstfördelning lever längre, begår färre brott och är lyckligare.
Det finns bara en liten hake. Andra forskare som granskar författarnas samband hävdar att varenda diagram är gravt manipulerat. Länder som stör mönstret lämnas bort. Siffror räknas om på godtyckliga sätt tills de önskade sambanden träder fram. Inte ett enda påstående står sig i förhållande till övrig forskningslitteratur.
Även detta fusk kommer många svenska tidningar att släpa på fötterna med att dra fram. Varför förstöra en bra story med trist faktagranskning?
Så småningom sipprar det ändå fram. Många läsare får då bekräftat vad de ändå har anat. Kampanjerna om växande orättvisor och världsundergångar speglar mediers tävlan om att erbjuda dramatisk underhållning. Den som vill få en seriös bild av klyftorna i samhället, klimathotet, eller forskningsfusk får hitta andra källor.