Den ekonomiska kris vi uppmärksammar och berörs av gäller inte bara arbetslöshetsstatistik eller fallande produktionssiffror. Den är verklig och berör nästan alla människor. I Sverige blir människor av med jobb, i andra delar av världen kan människor bli av med mat.
Enligt Världsbanken riskerar ytterligare 50 miljoner människor att fastna i fattigdom i takt med att den globala ekonomin krymper. Mellan 200 000 och 400 000 spädbarn riskerar att dö varje år fram till 2015 om krisen består. Ett 40-tal länder bedöms vara "mycket sårbara" för krisens effekter.
Därför gladdes många över det gigantiska stimuleringspaket som G20-ledarna presenterade i London härom veckan. Världsledarna angav inte bara miljarder utan biljoner i stöd. Även från de allra fattigas perspektiv var uppgörelsen mer positiv än förväntad och flera av besluten sammanfaller väl med de frågor som Sverige driver, såsom ökad frihandel, ökat inflytande till multilaterala organisationer, ökad öppenhet och harmoniserade regler för bank- och finansmarknader. G20 angav också kraftigt ökade biståndsvolymer.
När Sverige tar över ordförandeklubban i EU kommer det att vara viktigare än någonsin att arbeta för att ge utvecklingsländerna ökat inflytande, stödja de multilaterala organisationerna, värna frihandelstanken och bevaka att den rika världen verkligen lever upp till sina löften.
Även i Sverige görs insatser för att dämpa effekten av den globala krisen. Alliansregeringen är ytterst angelägen att statens finanser används på bästa sätt. Ofinansierade underskott riskerar skena i väg med både skattehöjningar och nedskärningar i välfärden som följd. Det skulle fördjupa krisen, hota tryggheten och riskera att kraftigt försvåra återhämtningen.
Det är mot den bakgrunden man ska se regeringens stöd till kommuner och landsting. Offensivt men avvägt. Vi menar att en av de viktigaste prioriteringarna under kommande år blir att slå vakt om välfärdens kärnverksamheter. Det handlar om att värna huvuduppdraget i kommunerna och landstingen, där mycket av den människonära delen av politiken bedrivs. Välfärden i kommunsektorn ger vård och omsorg till människor i livets olika skeden.
För Östergötlands del innebär satsningen cirka 777 miljoner kronor, fördelat under tre år. Ungefär 70 procent går till länets kommuner och cirka 30 procent till landstinget.
Men framsteg finns även i den närmare vardagen. Sedan regeringens så kallade kömiljard infördes i höstas har samtliga vårdköer i alla landsting i hela Sverige kortats. Så även i Östergötland. Det alliansstyrda Östergötland är dessutom en av de regioner som får mest beröm för sin handlingsplan för att kapa vårdköerna.
Krisens verkningar kommer beröra oss under lång tid framöver. Samtidigt förtjänar de förbättringar som görs, att uppmärksammas. Det gäller inte bara här hemma i Sverige utan även för världens allra mest utsatta. Förbättringar kräver ansträngningar, som också visat sig möjliga att genomföra. Eller för att anknyta till vad en känd ledare nyligen sa: "Ja, vi kan".
Gunilla Carlsson
Biståndsminister