Gunnar Wetterberg: En viktig svensk kulturtillgång

När jag hamnade på Kommunförbundet mitt i 1990-talskrisen slog det mig hur annorlunda Sverige organiserat sin offentliga sektor. I andra länder är ”offentlig” nära nog synonym med ”statlig” – i Sverige finansierar kommunerna bortåt hälften av den offentliga tjänsteproduktionen, och med landstingen ligger två tredjedelar på den kommunala självstyrelsen.

Linköping2013-11-07 03:13
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

De flesta stater tilldelar sina kommuner en liten fastighetsskatt och en smula bidrag – i Sverige lägger den kommunala sektorn rabarber på praktiskt taget hela inkomstskatten. Jag hittade djupa rötter ner i medeltiden, i Vasakungarnas samspel med de ofrälse för att knäcka adelns makt. I ett pärlband av beslut hamnade alltmer ansvar på socknarna, från 1571 års kyrkoordnings beslut om fattigvården till skjutsar, skolor och gästgiverier. Inte alltid helt aptitliga uppdrag – när Oxenstierna skulle ha knektar till kriget fick de dåtida ks-ledamöterna – nämndemännen – en gång om året gå utefter ledet på kyrkbacken och peka ut var tionde granne. Vad är väl fem procents besparing i barnomsorgen mot att bestämma vem som ska dö nästa år?

Den viktiga innebörden var att våra förfäder tvingades sätta sig ned på sockenstämman och lyfta sig över det egna hushållets perspektiv. Självstyrelsen innebar ett samfällt ansvar för bygdens gemensamma frågor. Det blev den svenska demokratins livsnerv, när moderniseringen av politiken och ekonomin kom igång under 1800-talets andra hälft. Jag tror att självstyrelsen är en viktig del av förklaringen till att så många svenskar säger att de känner någon politiker och vet något om de politiska frågorna. Självstyrelsen bidrar till att vi sluppit samma vi-mot-dom-inställning till det offentliga som i många andra stater. Det innebär att allmänheten är mer beredd till stora förändringar än på andra håll. Hur skulle pensionsreformen annars ha blivit av?

Ur samhällsekonomisk synvinkel rymmer självstyrelsen viktiga möjligheter. Genom att drygt 300 kommuner, landsting och regioner blir varandras laboratorier kan kloka initiativ – och för den delen hårresande dumheter – påverka utvecklingen. Det blir en förnyelse genom osmos, inte bara på statliga direktiv uppifrån.

Desto viktigare är det att kommunerna inte slarvar bort medborgarnas insyn och delaktighet. När demografin och klimatet tvingar fram kommunala omprövningar måste de politiska församlingarna kunna lita på goda underlag, men det är minst lika viktigt att förklara för allmänheten hurdana problemen ser ut och vilka olika lösningar det finns att välja mellan. Tilliten till de gemensamma lösningarna är en av Sveriges viktigaste kulturtillgångar.

Läs mer om