Häromveckan frågade TT vad jag trodde om snedrekryteringen till den högre utbildningen. I Lund går tre av fyra gymnasister till universitet före 25 års ålder, i en del landsortskommuner en på fem, om ens det. Arvet, svarade jag - många är tryggast där föräldrarna gått före.
Tryggheten kommer ur kunskap. Föräldrar ger sina barn råd om hur de ska ta sig fram. Det är råd som sällan kommer fram i tidningarnas artiklar inför valen till gymnasiet och högskolan, men som förklarar varför det sociala arvet är så starkt.
Jag funderade över vad jag rått mina barn. Det har de inte alltid brytt sig om, andra ungar med andra förutsättningar kan behöva helt andra tips, men några av mina favorittjat är dessa:
1. Läs brett. Om man inte vet vad man vill göra, så håll så många dörrar som möjligt öppna. På gymnasiet betyder det naturvetenskaplig linje, på högskolan civilingenjörsprogrammen - därifrån kan man bli vad som helst.
2. Läs djupt. Man lär sig mer på en 60 poängskurs än på tre 20 poängskurser. Det är när man kommer långt som det börjar bli så svårt att man lär sig att tänka.
3. Läs något extra. "Man klarar sig med engelska", säger många - men det är inte riktigt sant. Man klarar sig bättre med ett eller två språk till - det är det som sticker ut, när många har samma meriter.
4. Ta tyska som C-språk. Om man börjar på ett nytt språk på gymnasiet får man ofta bara ett eller två år på sig. För de flesta är det för lite för att något ska fastna. Undantaget är tyska - det stora, viktiga affärsspråket alldeles intill oss, som vi har så mycket gemensamt med, där vi själva kan bygga vidare på den grund som redan något års organiserade studier kan ge.
5. Läs det du behöver hjälp med. Ganska mycket kan man lära sig på egen hand. Sina studiemedel ska man använda till sådant som det behövs lärare till. I valet mellan Handels och Teknis rådde jag min äldste att ta Teknis, för ekonomi är lättare att läsa in med bara böckers stöd.
6. Spetsa! Det lönar sig att läsa lite extra. Det är inte sant att arbetsgivare struntar i betygen. Den som kan visa upp några VG slår ut sin mer slätstrukne konkurrent. Som ansvarig för ett arbetslag vill jag gärna ha den som kan lägga in en överväxel, den som kan göra något riktigt bra.
7. Gör något annat. Studenttidningar, kårarbete, spex - som arbetsgivare drar jag öronen åt mig om någon bara har läst och läst och läst, jag vill ha någon som kan koppla av, som kan klara flera saker på en gång.
8. Softa smart. Många gymnasister drömmer om den stora resan efter gymnasiet. Det är roligt, men gör det klokt. Res inte meddetsamma, börja läsa först - och ta resan som en del av studierna! Allt fler svenska högskolor har utbytesprogram med utländska institutioner. Genom att byta ut en eller ett par terminer mot utlandsläsning skaffar man sig något som många andra inte har, tappar mindre tid än på det lösa resandet, och tränger mycket djupare in i landets kultur och vardag än man kan på det osystematiska flackandet. Den äldste läste it i Grenoble och praktiserade i Chennai (Madras); hans bror gjorde pediatriken på Hôpital Necker i Paris för att så småningom kunna arbeta för Médecins Sans Frontières. Det går att få studiemedel.
9. Ha kul! Man kan leda hästen till vattnet, men man kan inte tvinga den att dricka. Ibland måste man bita ihop för att ta sig igenom någon tråkig kurs på väg mot målet - men man kan inte bita ihop år efter år, då orkar man inte ända fram. Studier är inte bara en investering i humankapital - det måste vara ganska mycket konsumtion också, läsning til lyst och bildning!
GUNNAR WETTERBERG