Högskolevalet närmar sig. När man väljer handlar det inte bara om ämnen och yrken. Det handlar också om högskolan som sådan. Du ska bli akademiker, och det är mer än civilingenjör eller jur.kand. eller pol.mag.
Akademin handlar om kunskaper i olika ämnen, men också om bildning i bredare mening. Du läser humaniora eller naturvetenskap eller vård, men du tränar dig också i att förstå omvärlden och samhället. När universitetet fungerar som bäst lär du dig inte bara dina egna kurser. Du fikar och delar korridor och bråkar med vänner som läser helt andra ämnen, som kommer från andra delar av landet och världen och som har andra erfarenheter än du. Någonstans på den vägen börjar du bli akademiker.
Så lyckligt levde jag. Jag kom till Lund för att läsa historia, det ämne jag älskat ända sedan jag fick Förr i världen I-III när jag lärt mig läsa. Men det var minst lika viktigt att bo på korridor, sitta i redaktionerna för Lundagård och Zenit och så småningom jobba i studentkåren. Vilket jag haft stört nytta av i yrkeslivet vet jag inte. "Ad utrumque paratus", står det på universitetshuset - beredd till bäggedera, på den tiden kriget och universitetet, men för den som börjar kanske plugget och bildningen.
Å andra sidan var vi nog mer naiva än man behöver vara i dag. Vi tog den institution som låg närmast. I dag finns det många sätt att ta reda på vad olika institutioner vid olika universitet har att ge - vilken som är "bäst", men också olika inriktningar. Vill man satsa på affärsjuridik, eller offentlig förvaltning, eller internationell rätt, så påverkar det om man väljer Linköping, Göteborg, Uppsala eller Lund.
Efterhand har jag också lärt mig att det finns olika vägar att nå fram. Det är inte säkert att journalisthögskolan är det bästa sättet att bli kvalificerad journalist - det kan lika väl vara att gå på Handels, därför att det i media är mer ont om kvalificerad sakkunskap än om vassa pennor. Eller varför inte civilingenjör? Tydligen kan man bli nästan vad som helst om man går på Teknis - därför att många arbetsgivare tar KTH eller LiTH som tecken på att man har kapaciteten att sätta i sig stora volymer måttligt inspirerande material på kort tid, och det är något som inte bara ingenjörskonsten behöver.
För många handlar vårens val om högskola eller att resa. Det smartaste är att göra både och. Om man är väldigt trött kan det säkert vara klokt att göra något helt annat efter gymnasiet, innan man börjar läsa igen, men annars är det listigt att vänta ett par år. Att läsa utomlands ett stycke in i utbildningen slår många flugor i en smäll. Du lär dig språket inom ditt ämne, du kommer mycket djupare in i landet än när du bara reser - och ofta kan du tillgodoräkna dig åtminstone en del av det i din svenska examen. Och gör det gärna på något annat språk - engelska har alla, franska och tyska ropar arbetsgivarna efter!
Gunnar Wetterberg