Hej på dig, döhalvan!

Jag övar mig i att skrida riktigt snyggt. Och så ger jag främmande ljud ifrån mig. Så kan det gå när man snart fyller 50.

Linköping2011-11-10 10:19
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Saken är att jag övar inför något som kan komma att platsa i Guinness rekordbok som Världens Äldsta Luciatåg. Ett luciatåg med mogna, för att inte vara brutalt uppriktig och säga smått övermogna, lucior.

Det här är en dröm som min körledare Eva Bergenhem tydligen närt i flera år och hon beskriver det som "det roligaste jag gjort i musikväg". Hm. Vi får verkligen hoppas att det inte är av lyteskomikskäl.

Hon hade bestämt sig för att genomföra projektet om så bara ett tiotal av hennes körsångare ville ställa upp. Nu blir vi visst över 160.

Ett bekymmer har dykt upp och väsande avhandlats mellan halvstängda mungipor och det rör varken stämsången, diktläsningen eller huruvida vi ska ha stakar i nävarna utan - glittret. Hur viktigt är det egentligen att markera midjan med glitter? Inte alls väl?

Vad är det som säger att medelålders lucior inte kan införa ett helt eget luciamode och ha glittret runt . . . handleden? Blir ju både billigt och miljövänligt.

Det känns verkligen inte som om jag har ett oavvisligt behov av att markera en hädangången kroppsdel. I synnerhet inte med glitter och i synnerhet inte just när jag står på en scen i Missionskyrkan.

Min mamma låter meddela att eftersom hon utstått alla luciatåg jag gått i som liten så lovar hon som den stoiska moder hon är att bevittna även detta, med all sannolikhet mitt sista, luciatåg. Hennes gubbe fnyser: "Just har man klarat av barnbarnens alla framträdanden så ska det börja om med deras morsa! Herregud."

Ja ja. Lite spott och spe får vi artister räkna med. Pöbeln är väl bara avundsjuk. Jag tycker evenemanget passar mig ypperligt just i år. Bara några veckor före framträdandet äntrar jag döhalvan och fyller 50. Vad är mer värdigt än att börja sin vandring i ålderdomens mörker med att vara ljusdrottning? Äh, jag bara skojar lite fattar ni väl!

Här vilar inga ledsna, halta löss och självklart är vi kvinnor som vilket annat kött som helst. Moget, välhängt och mörat är bäst. Och strax innan vi börjar ruttna är vi rent magiska.

Hej på dig, döhalvan. Nu kommer jag och ger dig en match!

Läs mer om