Föräldrar kommer att kunna fotografera sina telningar vid förskolornas luciafirande i nästa vecka. Linköpings kommun har efter Correns rapportering beslutat att ändra de strikta regler för fotografering som infördes i somras.
Enligt den reviderade instruktionen får förskolebarnen fotograferas efter själva luciauppvisningen, då kan de barn som av olika skäl inte får fotograferas gå åt sidan.
Det kan vara en klok ordning även för de barn som kommer att vara med på bild. Pepparkaksgubbar, tärnor, tomtenissar, stjärngossar och lucior (ja, de brukar vara några stycken på dagis) kan bli nog så nervösa och komma av sig när kamerorna blixtrar. Bättre då med en fotostund när de pirriga delarna av lussandet är avklarade.
Det är glädjande att Linköpings kommun har landat i ett beslut som både beaktar föräldrars önskan att julpynta fotoalbumet och skyddsbehövande barns säkerhet.
Tyvärr har Landstinget Östergötland inte samma klarsyn. Där håller man fast vid det generella fotoförbud som införts i sjukvårdande lokaler. Landstinget gömmer sig bakom motiveringen att fotoförbudet är till för att skydda patienten. Mot vem då, kan man undra. Förbudet omfattar inte bara fotografering utan även ljudinspelningar av samtal med personal, så nog verkar det som om restriktionerna tillkommit för att skydda personalen snarare än av omsorg om patienterna.
Den som är sjuk och svag är redan i ett underläge i förhållande till läkare och sjukvårdande personal. Med de regler som införts har en patient i Östergötland inte ens rätt att ta bilder för att dokumentera sin egen behandling, utan att först inhämta godkännande från sjukhusledningen. Därmed förskjuts maktbalansen ännu ett steg, och patientens rätt till självbestämmande försvagas.
Grundfelet med de fotoförbud som införts under senare tid är att de utgår från att fotografering är synonymt med publicering. Så är det ju inte. De allra flesta bilder som tas stannar i privatpersoners fotoalbum eller på cd-rom-skivor och tas fram när familjen samlas kring semesterbilderna.
Moderna mobiltelefoner är förvisso utrustade med högklassiga kameror som inte bara tar stillbilder utan även videofilmer. Med de möjligheter som finns på nätet kan vem som helst publicera i stort sett vad som helst, och nå en ansenlig publik. Den som lägger ut text, bild och video blir sin egen ansvariga eller oansvariga utgivare.
Vi behöver samtala om de mellanmänskliga konsekvenserna av att leva i ett ständigt uppkopplat samhälle. Generella förbud mot fotografering och ljudupptagningar är inte rätt väg i ett öppet och demokratiskt samhälle. Vi behöver i stället diskutera umgängesregler i förhållande till nätet och de sociala medierna. Begreppet netikett är ett försök att finna ett samlande uttryck för detta. Vanliga netikettsråd är: Tänk över hur du själv vill synas på nätet. Visa hänsyn mot andra. Beakta vad publiceringen kan leda till både för dig själv och andra.
Hyfs och stil, brukar etikettsexperten Magdalena Ribbing tala om. Det behövs även i relation till nätet.
Charlotta Friborg
Chefredaktör och ansvarig utgivare