Vi är många som idag känner att internet har berikat vårt samhälle och våra liv genom att vi lättare kan inhämta information, utbyta åsikter och hålla kontakten med vänner och bekanta. Men detta självklara kommunikationsmedel för oss i Sverige är långt ifrån självklart i alla länder. Kränkningar av yttrandefriheten sker tyvärr även i den digitala världen där nationsgränser ibland avgör vem som får använda yttrandefriheten på nätet.
De senaste fem åren har antalet internetanvändare i världen fördubblats och beräknas enligt International Telecommunications Union (ITU) under 2010 ha passerat 2 miljarder. Men det digitala glappet är fortfarande stort mellan rika och fattiga delar av världen. I denna allt snabbare digitaliserade verklighet ställs nya krav på gamla politikområden. Biståndet hör till de politikområden som står inför utmaningen att förnyas, inte minst mot bakgrund av den informations- och kommunikationsteknologiska revolution som just nu tar fart även i låginkomstländerna.
Samtidigt känner jag en oro över att också hoten mot den yttrandefrihet som den tekniska utvecklingen medfört växer. Enligt Reportrar utan gränser är fler än hundra bloggare och nätaktivister fängslade världen över för att de publicerat åsikter på Internet. I flertalet av dessa länder är det i dag brottsligt att yttra sig på nätet.
I kampen för frihet och mot förtryck i världen spelar Sveriges bistånd till stöd för demokrati och mänskliga rättigheter en roll, när det gäller just främjandet av tillgång till internet eller alternativa publiceringskanaler. Det svenska biståndet används till exempel för att utbilda kvinnor som engagerar sig för mänskliga rättigheter i hur internet kan användas som arbetsverktyg och för att stödja demokratiaktivister att hantera säkerhetsrisker när man arbetar i en digital miljö. Vi vet att nätet idag är ett oumbärligt verktyg för människorättsaktivister världen över.
Att ge människor tillgång till olika informationsverktyg anser jag är en viktig uppgift för ett bistånd som sätter friheten främst. Alliansregeringen har markerat detta i årets biståndsbudget och i en rad strategier där vi stärker Sveriges insatser inom ramen för informations- och kommunikationsteknologi för utveckling. I år satsar vi 150 miljoner kronor på särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet och inriktas på att stärka förändringsaktörer som verkar för demokrati och yttrandefrihet. Genom att förse försvarare av mänskliga rättigheter i repressiva stater med verktyg för säker kommunikation kan de nå ut till en internationell allmänhet för att sprida information om övergrepp mot mänskliga rättigheter och därmed skapa ökat tryck från omvärlden.
Det ger Sverige möjlighet att med internet arbeta mer effektivt för att skapa frihet och demokratisering i världen, och bidra till att den digitala världen blir en fri arena för fler människor som vill använda sin yttrandefrihet.