Tack, Sverige. Det sa Kanadas ambassadör i Sverige när hon kommenterade vår nya bok "Sverige vs Kanada" vid ett seminarium härom veckan.
Vad tackade hon för? Hon berättade om en somalier som hade flytt till Sverige. Här lyckades han på tre år inte få ett jobb. Då gav han upp och drog sig till Kanada. Där fick han omgående ett kvalificerat jobb och anses vara en av de duktigaste medarbetarna i en offentlig myndighet. Och förresten, tillägger ambassadören, så talar han åtta språk.
Kanada tar emot många arbetskraftsinvandrare, men än fler flyktingar och anhöriginvandrare. En fjärdedel av Kanadas befolkning är född utomlands, ungefär dubbel så stor andel som i Sverige.
Ändå, eller kanske tack vare framgångsrik invandring och integration, så är Kanada fenomenalt framgångsrikt. Kanada har klarat sig ännu bättre genom finanskrisen än Sverige. Utanförskapet på arbetsmarknaden, i termer av dold arbetslöshet, är betydligt lägre i Kanada. Andelen utanför arbetskraften, men som själva anser sig vara arbetslösa, är tjugo gånger fler i Sverige jämfört med i Kanada. Bland unga är andelen hela hundra gånger högre.
De största framgångarna har Kanada fått av rejäla reformer för att skapa ett företagsklimat. Kanada erbjuder idag en av de bästa förutsättningarna för växande företag i termer av låga skatter och raka, obyråkratiska, regelverk. Det har bidragit till kanadensare i allmänhet, men särskilt invandrare, betydligt oftare startar företag än i Sverige. Det i sin tur har gjort det möjligt att med lägre skatter satsa mer på välfärd som sjukvård och skola.
Till skillnad mot Sverige är Kanada inte ett högskatteland. Varannan krona går till skatt i Sverige, jämfört med bara var tredje dollar i Kanada. De lägre skatterna leder till att hushållen i Kanada kan konsumera drygt 25 procent mer och spara drygt 50 procent mer jämfört med i Sverige.
De lägre skatterna möjliggörs av större framgångar för arbetslinjen. Nära åtta procent av hela Sveriges nationalinkomst går till försörjningsstöd till personer i arbetsför ålder, jämfört med bara strax över tre procent i Kanada. Eftersom de offentliga utgifterna i Kanada fokuserar mindre på bidrag riktas en större andel till välfärdens kärna. I Sverige spenderas bara 26 procent av de offentliga utgifterna på vård och utbildning, jämfört med 37 procent i Kanada.
Varje år publicerar FN en "Human Development Index", där länder rankas efter en rad välfärdsindikatorer. Sverige rankas normalt högt men har aldrig hamnat i topp. Kanada däremot har knipit tätplatsen som etta i världen i åtta av de 19 rapporter som har utgivits sedan 1990.
Tack vare de reformer som genomförts under senare tid står Sverige väl rustat för framtiden. Men jämförelsen med Kanada visar att Sverige också har outnyttjat potential.