Vad är det för villkor som erbjuds dagens unga? I den omdebatterade nya antologin ”Skitliv” (red Victor Bernhardtz) är det en extremt dyster bild som målas upp.
Boken skildrar vardagen för den stora grupp unga som inte lyckas få en eftertraktad fast anställning. Unga vuxna som hankar sig fram på vikariat år efter år, som kan planera sina liv några få veckor i taget, som känner att de ständigt måste prestera på max för att få en chans till fortsatt anställning.
Boken är producerad i samarbete med fackförbunden inom 6F. Föga förvånande märks det i några av bokens slutsatser, som utökad facklig makt och starkare regleringar av arbetsmarknaden.
Nyligen gav även Svenskt Näringsliv ut en bok med titeln Ungdomsarbetslöshet: när ska muren rivas? Författaren Malin Sahlén ropar istället på avregleringar. Hon beskriver övertygande om hur relativt höga ingångslöner och turordningsregler skapar barriärer mot de unga. Enligt Svenskt Näringsliv är Sverige det land i världen som har högst etableringsålder på arbetsmarknaden – det är först vid 28 års ålder som 75 procent av en årskull är sysselsatt. För tjugo år sedan var etableringsåldern 21 år.
Det sena inträdet i vuxenvärlden får förstås konsekvenser. Ekonomiskt, i en minskad livslön – men även på det privata planet. Under 2011 var medelåldern 28,9 för förstagångsmammorna och 31,5 för förstagångspapporna. År 1970 var förstföderskorna i genomsnitt 24 år, förstagångspapporna var knappt 27. För vissa är det ett medvetet val att vänta länge med att bilda familj. Man prioriterar annat – resor, vänner, karriär.
Men många tycks skjuta upp beslutet i väntan på ett tryggt liv. Inte sällan är det först i trettioårsåldern man har hunnit skaffa tillräckligt med stabilitet i livet – ett förstahandskontrakt och ett fast jobb – för att våga försöka bli förälder.
Väl där upptäcker en hel del att det inte är så enkelt att få barn som de hoppats. Numera finns förstås fantastiska möjligheter att få hjälp mot ofrivillig barnlöshet, men metoderna fungerar inte för alla.
När föräldraskapet inleds relativt sent betyder det också att några av livets mest krävande utmaningar ska klaras av under en begränsad tidsperiod. Allt fler försöker uppfostra småbarn, ta hand om sina åldrande föräldrar och göra karriär, på en gång. I USA pratar man om sandwich-generationen – de som kläms fast i mitten och ska vara ett stöd åt såväl föräldrar som barn som behöver hjälp i vardagen.
Att skapa bättre möjligheter för unga vuxna att få vettiga anställningar borde vara en topprioritet för politiker i alla läger. Att förlita sig på att allt löser sig med tiden är naivt. Även unga vill kunna planera sina liv. De förtjänar något bättre än vanmakten och otryggheten som beskrivs i Skitliv.