Vi är många som bär med oss nostalgiska berättelser från barndomens bibliotek - om snälla bibliotekarier, om doften av böcker, om proppfulla ryggsäckar, om läsupplevelser som gjort oss till dem vi är.
Fast det vore fel att betrakta biblioteken som något slags mossiga institutioner. Faktum är att bibliotekarierna är ovanligt skickliga på att ifrågasätta och uppdatera sin verksamhet.
Det gigantiska flödet av lättillgänglig information på internet har inte gjort biblioteken mindre betydelsefulla. Tvärtom - för att kunna begripa den komplicerade värld vi lever i är det nödvändigt att kunna sovra bland faktauppgifterna, att värdera dem och använda dem rätt. Där har biblioteken en viktig roll.
Frågan är bara om de som äger och driver skolor har insett bibliotekens betydelse. Enligt en färsk undersökning från Kungliga Biblioteket har bara var fjärde skola tillgång till skolbibliotek som är bemannat minst 20 timmar per vecka. Var femte saknar skolbibliotek helt.
Det är sorgliga uppgifter - och förmodligen är även den statistiken förskönad. På Svenska Dagbladets debattsida i onsdags skrev Karin Linder, förbundsordförande för DIK, att det endast är sex av tio skolor som svarat på Kungliga Bibliotekets enkät - trots att det har gått ut sju påminnelser. Rimligtvis är det skolorna som är särskilt engagerade i biblioteksverksamheten som har varit mest angelägna om att svara i tid.
Efter att skollagen skärptes i somras ställs det, formellt sett, höga krav på skolorna. Samtliga elever ska "ha tillgång" till skolbibliotek. Om inte kraven uppfylls kan Skolinspektionen utdöma vite.
Men även nu tycks det vara relativt lätt att komma runt bestämmelserna. Biblioteket som eleverna har tillgång till behöver inte ligga i samma byggnad som skolan - det räcker med att det finns på "rimligt avstånd". Påhittiga ägare kan använda sig av alla möjliga ursäkter för att prioritera ned biblioteksverksamheten. "Vi samarbetar med det vanliga biblioteket." "Vi använder oss av en bokbuss med klassuppsättningar."
Men en bokbuss som dyker upp någon gång i veckan är långt ifrån samma sak som ett bemannat bibliotek dit eleverna kan slinka in under rasten.
Tyvärr tycks bristen vara särskilt påfallande när det gäller friskolor. Enligt en granskning som Sveriges Radios Kulturnytt gjorde i höstas saknar 80 procent av friskolorna riktiga skolbibliotek.
Små byskolor må vara ursäktade. Men att framgångsrika koncerner som gör rejäla vinster ändå väljer bort bibliotekarier och bokinköp är trist - och ger onödigt mycket bränsle åt friskolans kritiker.
Läget skulle förmodligen förbättras om fler föräldrar såg till att ställa några väl valda frågor till barnens skolor: Finns det ett bibliotek? Är det bemannat? Hur ofta har det öppet?
Visst, vackra lokaler och god mat kan göra barnens vardag lite trevligare. Men ett bra skolbibliotek kan ge dem något som är värt så mycket mer: tillgång till helt nya världar.