Klassresan börjar i klassrummet

Det är dags att uppvärdera lärarens status, skriver Birgitta Ohlsson.

Linköping2012-04-30 02:45
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

När min mamma kom in på lärarseminariet i Umeå var det över 500 sökande till 24 platser. 12 platser vikta för tjejer och 12 för killar. Men det var bara tre av de 12 killarna som hade tillräckligt bra betyg - resten kvoterades in på grund av kön.

Min mamma kom från den lilla västerbottniska byn Brån. Hennes föräldrar hade bara gått ett par år i skolan. Hon hade läshuvud, nästan bäst betyg i alla ämnen och flydde till sin farfar tvärs över gården för att hinna göra sina läxor på kvällen. Där i ett lantbrukarhem, där småsyskon skulle passas och gården skötas.

Hon blev den första i min släkt som tog en akademisk examen. Hon sprängde könsbarriärer, bröt ner konventioner och gjorde den klassresa som för socialliberaler alltid börjat i klassrummet.

Det var då ofta de bästa och de mest engagerade klassresenärerna som stod på där perrongen för att föra sin släkt framåt. Läraryrket var uppnåeligt, utbildningen låg nära familjehemmet och yrket hade status. Hon var först, men i dag har alla hennes syskonbarn läst på universitetet. Inom de närmaste trettio åren så kommer fler elever att ta studenten än antalet som tagit studenten hittills i världshistorien.

"En lärare ska inte få hästen att dricka utan ska göra hästen törstig", har jag läst i en bok.

Och visst minns vi de lärare som gjort oss törstiga på kunskap. Utan dem skulle många av oss aldrig befunnit oss där vi är i dag. Min lärare i historia på högstadiet i Kärna skola, Agneta Milsten, var en sådan. Hon kunde få den mest skoltrötta av skoltrötta killar att lyssna hänfört. Min historielektor Tommie Lundqvist på Katedralskolan i Linköping var likadan - krävande men rättvis. Höga förväntningar på att vi skulle prestera. Eller statsvetarprofessorn, Ishtiaq Ahmed, vid Stockholms universitet som väckte mitt intresse för religion och mänskliga rättigheter.

Samhället måste bli mycket bättre på att värna de lärare som fick oss själva och får våra barn att törsta efter att lära sig mer. Detta måste synas i både plånbok, status och uppskattning.

Hur många studenter i dag med toppbetyg från skolan och de bästa förutsättningar har läraryrket som största dröm? Alldeles för få. Sanningen är att det är svårt att fylla platserna på många lärarutbildningar runt om i landet.

Den största risken i skolan är inte att sikta för högt och misslyckas, utan att sikta under sin förmåga. Det gör tyvärr alldeles för många elever i dagens skola. Att höja läraryrkets status är ett sätt att råda bot på detta.

Birgitta Ohlsson,

EU- och demokratiminister (fp)

Läs mer om